Sällskap: Fia
Förtäring: En kopp jävligt dyrt kaffe. 28 kronor!
Musik: Ingen. Alltså jag tycker att cafeér ska ha musik.
Inredning: Trevlig, gammeldags med en modern touch. Eller tvärtom. Gamla träslag, nya tyger i gamla mönster.
Toalett: Inget toabesök den här gången.
Atmosfär: Lite högljutt, kanske för att det är löningshelg?
Personal: Jodå. Trevlig.
Övrigt: Två våningar. Lite svårt att förstå hur själva handlandet går till. När vi väl betalt vårt dyra kaffe förstod vi hur vi skulle ha gått tillväga, eftersom vi helt saknade kaffekoppar att hälla kaffet i. Kassören fick ge oss varsin. Liksom han fick med de som var före oss. Hallå, är det inte en liten vink?
Fönster på ovanvåningen
Sen är det en sak till som inte alls har med fika att göra. Det är det här när man ska kolla på en tidtabell på en busshållsplats. Exempel:
Det är kväll vid Universtitets T-bana. Fem personer kommer från tunnelbanan, kanske i par, kanske en och en. Varje sällskap går för att titta när bussen kommer. Alla vet att det är det alla ska göra. Den som kommer från tittandet och möter en som inte har tittat, och alltså vet när bussen går, säger inget.
Exempel två:
Det regnar. Det är på-väg-hem-från-jobbet/skolan-tid. Tio personen trängs i busskuren. En kommer för att titta när bussen ska gå. Personen får tränga sig in emellan alla människor för att kunna titta på tidtabellen. Antagligen så vet de flesta som redan står där vilken tid bussen ska komma. Ingen säger nåt.
Varför?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar