Skriva, skriva, skriva.... eller?

Alltså, det verkar finnas en gräns för hur mycket jag kan skriva på en dag. Den ligger på ungefär ½-1 A4 och det är på tok för lite om jag ska bli klar med den här uppsatsen i tid. Verkligen för lite. Men hur gör man? Det är ju en slags kreativ process, hur påskyndar man den? Hur uppbådar jag kraft, energi och inspiration till att skriva om det där som jag egentligen tycker är intressant, men som blir ett nödvändigt ont?

Fan. Jag måste kanske ändra inställning. Som det där med springandet. I går gav jag mig fan på att orka tio minuter även om det är jobbigt och jag får lite ont. Och visst sprang jag tio minuter. I både uppförsbackar och nerförsbackar. Jag övervann mitt psyke.

Det är nog det jag måste göra.

Och, åter igen, det är därför jag har en blogg.

Motivation upp, motivation ner

Min motivation kring den här uppsatsen dalar upp och ner som mitt blodsocker ungefär. Kanske lite i takt med det när jag tänker efter.
I förmiddags var jag sjukt stressad över den. Nu har jag iallafall fattat vad jag ska göra, så nu måste jag bara börja. Eller snarare fortsätta. För började gjorde jag trots allt här efter halv ett tiden. Jag skulle önska att jag kom in i ett sånt där omtalat "stim" då man bara skriver och skriver. Jag hör om folk som skriver två sidor i ett svep och jag önskar att det gick så för mig. Jag skriver ungefär två meningar i ett svep. Fast å andra sidan brukar det då bli två jävligt bra meningar. Men, jag skall i denna uppsats producera minst 22 sidor.

Sen så äter jag dåligt också. Det ska jag ändra på snarast. Och så bor jag på två ställen, det ska jag också ändra på snarast. Och så känner jag att jag borde engagera mig mer i att det är val i år och att vi verkligen, verkligen skulle behöva ett maktskifte. Det har jag nog inte tid att ändra på snarast. Och så tänker jag på kollot, och på om det inte blir nåt. Och att jag borde göra nåt för att det ska bli nåt. Och så är min tvärflöjt paj. Och hur jobbigt allt än kan te sig så har jag ändå finaste A, som en stråle sol mitt i mörkret av stress och prestationsångest. Det är rätt så bra ändå.

Förresten så hör det till livet att utstå lite stress så här på vårkanten. Så har det ju varit länge och så kommer det säkert att vara en lång tid framöver i livet.

Vad hände med att jag skulle sluta med "borde"?

Prag tur och retur

Prag var trevligt. Människorna var snälla. Mat, kläder och öl var svinbilligt. Karlsbron var gammal. Gamla Stan hann vi inte se. Äventyret utspelade sig sista dagen och mynnade ut i bilköp. Bilresan genom Tyskland, Danmark och södra Sverige var spännande och lite smärtsam på slutet. Jag har talat engelska, tyska och finska. Det har gått imponerande bra.

Pragresan var inte alls som jag tänkt mig.

Ut i skogen med nya friska tag!

Idag blev min springtur betydligt mycket bättre än igår. Om det beror på nya skorna som jag fyndat på rea (490 kr nu, 1100 ord. pris) eller att jag var på hemmaplan i min egen skog vet jag ej. Jag får fortfarande kramp under fötterna, och det är inte så skönt. Jag orkade inte riktigt som man skulle, men det kan bero på den kuperade terrängen. Jag hade ingen aaaaaning om att det är så mycket jobbigare att springa i uppförsbackar än på plan mark. Lite vek var jag, för jag gav upp innan timern ljöd tre gånger av fyra. Det är mitt idrottspsyke det är fel på. Det är det jag behöver träna upp snarare än konditionen. Medan jag väl är ute och springer så undrar jag varför jag utsätter mig för denna plåga, men när jag är hemma igen så längtar jag lite till nästa gång. Fan vad sjukt. Sjukt är ordet.

By the way. I morgon åker jag till Prag.

Hej då!

Jag är dålig och lat.

Jag är lat. Det är sanningen. Jag skulle ut och ta nästa pass inför Vår Ruset, alltså jogga 4 min, gå 2, fyra gånger. Jag gjorde en gång, sen kom jag till ett vägskäl och kunde inte välja vilken jag skulle ta och hade ingen aning om vart jag skulle komma vilken jag än valde. Så då slutar jag springa och börjar gå istället. För att det var lite jobbigt för det blev uppförsbacke. För att jag inte kunde välja väg. Så jäääävla dåliga ursäkter! Det vore en sak om det var så att jag inte orkade konditionsmässigt, men nä, jag hade orkat, men jag ides inte. Jag valde att vara lat istället för flitig. Och hur känns det nu då? Då var ju det passet till intet. Imorgon blir det cykling och på tisdag åker jag ju till Prag och där blir det nog inte mycket springande. Säkert mycket gående, men inte springande.
Jag ska nog hålla mina joggingpass hemma i Stora Skuggan istället, för där kan jag varenda stig och varenda uppförsbacke. Där känner jag hundarna och Chicko kan springa lös.

Det positiva är att jag sprang 4 minuter utan att det var särskilt jobbigt. Detta ska då jämföras med att jag på mitt första pass nästan dog efter två och en halv minut. Och i söndags sprang jag 7 minuter utan paus. Så så jävla dålig är jag kanske inte. Och så kan vi ha i beaktande att det är söndag och klockan är 8.50. Jag har varit vaken sen halv sju och dagens motion är redan avklarad så jag med ro i kroppen kan ta mig an dagens plugg.

Jag är nog ganska bra ändå. Men lite lat ibland.

En fantastiskt bra uppsatsdag

Jesus vilken bra pluggdag detta är!
Började dagen med ett stavningstest på några småländska barn i årskurs ett. Det var himla kul och de var så söta och snälla och gjorde precis som jag sa.
Sen har jag strukturerat upp uppsatsen lite och börjat fundera på vad jag ska skriva under de olika rubrikerna. Jag har även letat litteratur inom området, och det finns ju inte så mycket. Allt är typ från början på 1900-talet och det handlar inte om dialekt och stavning. Jag borde alltså forska om detta på riktigt, men först ska jag kanske bli godkänd på den här uppsatsen. Haha. Tillslut har jag hittat några undersökningar som jag ska kika närmare på nästa vecka.

Efter en effektiv dag som började kl 06.00 så är jag rätt så slut i huvet. Nu vill jag ut i solen och ingen annanstans.
Nu kommer Fia och hämtar mig! Hej då!

Växjö dag 2

Denna dag gick i hurtighetens tecken.

- Uppstigning 9.15. Snabb frukost.
- Joggingpass 2 runt Växjösjön vilken är 4,5 km. Jag springer såklart inte hela tiden, där är jag inte än. Den här gången var det 3 min spring, 2 min gå precis som förra gången. Fast nu skulle man göra det fem gånger. Första gången gick dåligt för jag andades fel, andra och tredje gick bra och var inte så jättejobbiga. Fjärde var lite jobbig och femte ville jag dö lite och tänkte ge upp, men då var det bara 17 sekunder kvar så jag kämpade på. Tillåt mig vara imponerad av min insats.
- Lunch och sedan utformning av stavningstest sittandes på biblioteket. Plugg alltså.
- Fika i solen på stan.
- Rita bilder till testet. Mera plugg, så att säga.
- Djupvattengympa 45 minuter och sen bastu.
- Handling av Carbonaraingredienser och tillagning av dessa. Äta, äta, äta.
- Rita klart bilderna.
- Sova som en gris.

Så ja. Det är fullt ös - medvetslös här fortfarande.

Växjö dag 1

Hej.
Jag är sedan i går kväll kl 21 på plats i Växjö. Dagen har varit innehållsrik och effektiv.
- Uppstigning kl 8.15 följt av frukost och cirka en timmes promenad runt sjön
Trummen. I bra Chickotempo.
- Effektivt plugg på Linnéuniversitetet mellan 12.30-16.00. Jag är så mycket klokare
nu!
- Promenad ner till stan, tittat i några affärer,
- ätit thaimat och
- hälsat på Fias mamma, druckit kaffe där och lånat en cykel till mig.
- Cyklat från stan till Willys, handlat lite (jag ville köpa allt för det var så billigt), cyklat hem.

Nu är Fia och tränar, själv sitter jag här.
Angående Växjö så tycker jag det är en mycket trevlig stad. Den är fin för det finns många gamla hus och sjöar och träd. Säkert gör det sitt till att solen skiner också.

Hej då!