25 september 2010

1-0


Nog är det väl jävla konstigt att jag kan baka avancerade bakverk så som chokladbiskvier men enkla saker som muffins, det går inte.
Published with Blogger-droid v1.5.9

Hur blir man bra?

Jag läser bloggar. Musiklärarbloggar och lärarbloggar. Och de är så kloka, de tänker och reflekterar så mycket. De är självkritiska. De är duktiga. Jag får lite ont i magen. Jag vill också vara en bra lärare. Måste man lägga ner halva sin fritid på sitt jobb för att bli en bra lärare?

Jag kastar mig över både Fotnoten, Lärarnas Tidning och Pedagogiska Magasinet så fort de kommer i brevlådan. Jag har nån på toaletten, nån på jobbet och nån på köksbordet. Jag läser. Jag tänker. Jag läser när jag är på toa, jag läser på min lunchrast. Jag läser innan jag somnar på kvällen.

Men tar jag till mig, tillämpar jag?

Jag tror, att lärare är ett av de svåraste jobb man kan ha.

Vilda djur och tama djur

Jag har insett att vi ser vilda djur typ varje dag. Och renar. Vet inte om de ska räknas som vilda eller tama. Antingen så är det älg, eller en räv, eller kanske en hare. Och så renar. Renskötarna håller på att samla ihop renarna för räkning och slakt just nu, så de samlas i större och större flockar, och man kan räkna med att se ett gäng på väg till jobbet på morgonen.

Inatt hörde jag en älg. Chicko väckte mig vid fyra och ville ut, eftersom hon har en tendens att skällande ge sig av in i skogen nattetid så tog jag på koppel, och tur var det! För när jag stänger ytterdörren bakom mig hör jag hur det knakar och brakar av något riktigt stort som flyr in i skogen. Jag har nästan hjärtklappning fortfarande. Det kom så väldigt oväntat, jag har nämligen kikat ut genom köksfönstret precis innan för att kolla om jag såg nåt djur, men jag kikade nog i fel fönster.

Idag är frågan vad vi ska hitta på av allt som vill och behövs göras. Vill kanske åka på rengärde. Vill kanske åka på loppis i Pajala. Vill verkligen försöka baka chokladbiskvier. Vill kratta gården lite. Behöver montera extralysena på Nissan. Och så vidare.

Solen skiner och allt är fint, ha en bra dag!

19 september 2010

Fy fan...

Orden räcker liksom inte till för att uttrycka besvikelsen och det är med tungt hjärta jag går och lägger mig valdagen 2010 trots att det inte är slutgiltigt riktigt än. Tack och godnatt välfärden och solidariteten. Jag har i alla fall ett jobb att gå till i morgon.
Published with Blogger-droid v1.5.9

18 september 2010

Sch...


Jag är på älgjakt...
Published with Blogger-droid v1.5.9

13 september 2010

Musik med Marika

Kika gärna in på min jobblogg. (Kul ord det blev!)
Jag vet inte riktigt hur jag ska använda den ännu, jag testar lite och känner efter. Tips och förslag mottages tacksamt. Jag tänker mig att den är till för elever och föräldrar, andra musiklärare och vem som helst förstås. Men ungefär i den rangordningen. Inga föräldrar är ännu informerade om den, men jag tror att alla åttor och nior är det. Inte sjuorna än. Inga chefer vet om den heller. Jo, kanske min. Om han såg adressen som jag skrivit upp på tavlan en gång.

Nu ska jag jobba! (Jag är lite sjuk i näsan och halsen fortfarande).

12 september 2010

Jobbe?

Trots fredagens feberattack (38,1 minsann, jag som aldrig har feber) var jag i går pigg som en mört när vi tog upp potatis. Sen åkte vi hem och röjde lite i huset, som aldrig verkar vilja ta slut på röjningsmoment.
Min pigghet gav mig hopp om en ljusare, friskare framtid. 
Ack, så jag bedrog mig. Kanske. Vaknade med nästäppa och halsont i morse igen. Och under dagen har hosta visat sig. Jag kände mig ändå pigg så vi for till Pajala och kollade in nåt som heter rallylydnad. Nån slags hundsport. Det såg trevligt ut och jag blev inspirerad till att träna Chicko lite. Vi åkte hem, provade lite. Hon kunde typ "sitt" och det var allt. Sen ville hon ut och gå för hon fattade ju inte varför hon hade kopplet på sig hemma på gården. Så vi gick och kollade när de styckade älg hemma hos Hans (min äldre, inte så ofta nämnda, styvbror). 

Och nu. Jag hostar. Jag har ont i halsen. Jag har ont i bihålorna igen. Va fan. Kan man inte bara få vara frisk? Känns ju inte ens kul att gå och jobba när man är krasslig. Jag har varit krasslig i två veckor nu. 

Nåväl. Jag ska känna efter i morgon. 

Nu vill jag att klockan ska bli mer så jag får gå och sova.

11 september 2010

Nya fina stövlar


Jag tar på mig mina nya fina stövlar och beger mig ut i potatislandet. Sjukdomen känns bättre men inte bra.
Published with Blogger-droid v1.5.4

10 september 2010

Den vackra vänskapen

Fånga inte den fågel som flyger och 
sjunger vackra sånger i vinden

Flyg med!

Ta istället emot fågeln när vingen är bruten,
sången har tystnat och den faller mot marken
Dessa vackra ord sa mig något om vänskap och sann kärlek, mellan alla dem man älskar. 
Om din vän siktar högre än hon nånsin kommer att nå, 
blir handlöst förälskad i fel person,
blind av kärlek glömmer dig för en stund.
Om din vän tar fel beslut nångång, till synes ogenomtänkt,

döm inte. Men tro.

Tro på att din vän når dit en dag,
tro på den eviga kärleken.
Tro att beslutet är rätt,
hon glömmer dig aldrig.

Om din vän bara kommer halvvägs till toppen,
om kärleken en dag tar slut,
så finns du där ändå. 
Lyssnande och tröstande, 
så där som en riktig vän.

Och de orden var mina egna. Vill ni läsa mer av Hanna, så klickar ni på hennes namn ovan för att komma till hennes blogg.

 

Första sjukdagen

Efter att jag igår beklagat mig över min sjukdom så bestämde jag mig för att faktiskt åka hem. Det var ett stort steg för mig. Jag tycker aldrig att jag är nog sjuk. Jag tycker liksom att jag måste ligga i feberyror för att få stanna hemma. Men så illa ska det ju inte behöva vara. Jag hade lite dåligt samvete en stund, men sen när jag kom hem och la mig i soffan och nästan somnade på stört så kände jag att jag tagit rätt beslut.

Vidare beslöt jag mig för att stanna hemma idag. Det ringde nyss en person som jag inte vet vem det är, som ska vikariera för mig nu på morgonen med sexorna. Jag är lite nervös. Tydligen kan han iaf spela gitarr, och det är det sexorna ska göra idag. Men han hade aldrig haft klassmusik. Hoppas de är snälla mot honom så han inte blir avskräckt. Jag tror det är en ganska ung person.
Jag vet inte vem som ska ha fyrorna och niorna. Men AD sa att jag inte skulle bekymra mig utan att de löser det på nåt sätt. Så jag ska inte bekymra mig. Istället ska jag skratta en liten stund för att jag får vara hemma och sjuk utan att tänka "jag borde försöka plugga".

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA, vad det är bra att jobba!

Så, idag, på min första sjukdag på typ 100 år, förutom i höstas när jag kanske hade svinis, så ska jag göra följande:

1. Ta en kort promenad så min stela kropp kommer igång.
2. Dränka bihålorna i ett vattenbad med Oleum Basileum.
3. Kanske göra mirakelkuren som AD (chefen) tipsade mig om.
4. Göra vad jag vill och kanske ingenting.

9 september 2010

Förkylningshelvete

Tillåt mig gnälla.
Jag är på jobbet. Jag borde således jobba. Inte sitta på facebook, läsa andras (privata) bloggar eller skriva i min egen. Men det gör jag. Vi tog sovmorgon till halv åtta i morse i hopp om att förkylningarna skulle bli bättre. Nio var jag på jobbet, förberedde för en lektion och hade den sen. Fina nior. Ojoj. De bara gör. Frågar lite. Gör mera. Härligt.

Iallafall. I går kväll hade jag så ont i hela ansiktet, typ bihålorna, så jag nästan ville gråta. Sen somnade jag tillslut och vaknade utan bihålevärk. Istället hade jag ont i halsen och blåsan i gommen upptar nu halva ytan istället för 1/4. Nu är bihålevärken på väg tillbaka och jag har ont i hela kroppen och lederna. Som i går kväll. Som jag ser det har jag två alternativ:
1. Gör nåt så jag blir sjuk som fan så jag kan bli frisk nångång.
2. Låtsas att jag är nog sjuk för att låta mig stanna hemma och vila mig frisk.

Nr 2 kommer inte att ske. Jag väntar på feber. Förgäves, för jag får aldrig feber. Jo, kanske om jag skulle gå och simma? Då kommer vi in på alternativ 1. Hmm. Nå, istället masar jag mig iväg till jobbet, medan jag har lektioner kännar jag mig ganska pigg, för det är så kul och jag hinner inte tänka på mig själv. Men nu. Två timmars planeringstid. Jättebra att ha. Verkligen. Men va fan, jag använder den ju tydligen inte vettigt.

Jaja. Ska nog fundera på åttornas kunskapsbedömning i jazz, rock och pop-temat.

6 september 2010

kopieringskurs


det borde man fått på universitetet. Man kunde tex få lära sig fina finesser på kopiatorer. Eller om det är smartast att kopiera ett häfte på en gång, eller bladen för sig, beroende på hur man tänkt använda den. Jag tror jag ska sluta använda man och börja använda en.
Published with Blogger-droid v1.5.4

1 september 2010

En ganska kass lektion

Idag har jag haft min sämsta lektion nånsin. Den var inte dålig för att det stökigt eller för att ungarna inte lyssnade eller så. De lyssnade och var lugna. Men jag var inte bra. De var åttor, och det skulle handla om jazz. I måndags blev jag överrumplad med att jag ska ha dem endast denna termin, men två gånger per vecka. Planen var att vi under terminen skulle arbeta oss genom jazz, rock och pop, både historiskt och musikaliskt. Planen var också att planera detta i slutet på denna vecka. Men ja, det kunde jag alltså inte vänta på eftersom vi var tvungna att köra igång idag. Tisdagar är en turbodag då jag har hela åtta lektioner (varav 4 st är 20 min, men ändå). Det finns ingen tid till planering. Så jag fick megaturboplanera idag, två timmar innan lektionen och jag skulle även ha lunch.
Hade det varit nåt jag kunnat nåt om, hade det ju varit lite lättare. Om jag fick streama från sli.se hade det varit lättare, men det är inte fixat än. Så nu skulle jag försöka delge eleverna jazzens föränderlighet och historia på något sätt. Jag har elevböcker som heter "Kring musiken", ganska lättförståeliga och så. Jag läste igenom det, letade efter musikklipp på youtube och hoppades på det bästa. Lät sen eleverna läsa en bit, titta/lyssna på ett klipp, prata lite, läsa vidare osv. Jag märkte ju att endast hälften läste, så jag började berätta istället, och med andra gruppen berättade jag bara. Men hur lätt är det att berätta om nåt man inte kan? Jag tror egentligen inte att eleverna tyckte att det var en särskilt konstig eller ovanlig situation, utan kanske som en vanlig samhällslektion eller nåt. Men jag vill inte att mina musiklektioner ska vara som vanliga samhällslektioner eller nåt. Jag har inte blivit lärare för att undervisa så som alla andra lärare undervisar. Men vi har faktiskt inte fått utbildning i att hålla genomgångar och föreläsningar. Jag vet inte hur man gör. Dock, var det några som verkade ha lärt sig nåt litet iallafall när jag på slutet frågade om nån hade lärt sig nåt.

Men ändå. Det var inte bra. Jag är gravt missnöjd. Och jag måste lösa det här på nåt sätt för jag ska göra samma sak med sjuorna och sen ska vi ju jobba vidare med rock och pop, och jag inte så mycket om det heller. Historiskt. Lite bara. Jag borde gå en kurs i modern musikhistoria eller nåt. OCH gammal. Mozart och renässans och sånt. Det kan jag inte heller. Fan.

Nå väl. Nu ska jag planera vidare. Skitmycket. De ska ju ha betyg också, de stackarna och det är ju jag som ska bedöma dem, min stackare, så jag måste ju veta vad jag ska bedöma. Hoja.

Hej då!