Todilo!

Nu är typ första gången i dag jag är pigg. Gud vad kul, jag råkade skriva piss istället för pigg, haha! Åter till piggheten. Jag har varit svinatrött hela dagen. Det är ju lungt när man har lektion, för då har man inte tid att vara trött, det är bara att jobba på liksom. Jag gillar att ha lektion. Tur det. Nå väl, lektionerna var klara redan 10.10. Sedan har jag lite planering att göra tillsammans med en kollega, men så trött så trött! Jag var jättetrött i går kväll och både jag och Anders var så säkra på att vi kommer att somna bums. Han gjorde det, för det gör han ju jämt, så jävla orättivst. Jag somnade nog efter tolv nångång. Det är sent för mig. Jag vill gärna har mina 7½ timmars skönhetssömn för att fungera riktigt bra. Det har varit så här rätt länge nu och det börjar bli jobbigt. Så meningslöst att bli pigg NU, liksom. Nu vill jag vara trött, så jag kan somna gott och vakna pigg till min soluppgångslampa. Jag vaknade med huvudvärk och har haft mer eller mindre ont hela dagen. Och hela veckan som gått. Antagligen är det nåt undermedvetet stressrelaterat i samband med allt med huset och allt vad innebär med en ny termin. Hur som helt är det irriterande.

Nu ska jag försöka bli trött. 

Vad teatern har i skolan att göra

Igår såg jag en fantastisk föreställning, här i lilla Pajala. Det var så bra, så gripande och så jävla fantastiskt bra. Jag lämnade salongen på darriga ben och med ångesttryck över bröstet.

Då har man blivit berörd. Då har skådisarna ta mig fan lyckats.

Pjäsen ska spelas för skolor under hösten och meningen är att den ska väcka frågor kring droger, vänskap, förhållanden osv.

Och jag tänker att teater borde vara en så mycket större del i undervisning än vad den är. Man kanske inte lär sig räkna och skriva med hjälp av teatern. Men jag är rätt säker på att man kan lära sig om andra världskriget, kost och hälsa, människokroppen och djurlivet, musikhistoria och fram för allt om sig själv. Det du har upplevt fastnar ju i dig på ett annat sätt är det du till exempel har läst.

Jag fantiserar om en skola där teater och film används som faktainhämtning i mycket stor grad. Naturligtvis ska vi läsa också. Men vill vi att eleverna ska lära sig nåt räcker det oftast inte med att ge dem en faktabok. För man lär sig i stunden, inte för livet. Jag vet detta och jag skäms när jag ger mina elever en bok och ett frågeblad, men tröstar mig med att frågorna jag ställer åtminstone kräver lite tankeverksamhet, inte bara läsförståelse. Men helst ville jag kanske ta dem på en föreställning eller låta dem se en spelfilm som beskriver musikens framväxt genom tiderna. Och när de får uppgiften att gestalta en genre så känner jag mig mer nöjd med mig själv som lärare.

Sen är det faktiskt så här, och nu är jag kanske kontroversiell, och kanske man inte får säga sånt här som lärare. Men alltså, vi behöver inte lära våra elever fakta. För idag har vi Internet. Vi behöver lära dem att läsa, att förstå vad de läser och kunna sålla blad detta enorma flöde av information som omger oss idag. De behöver gå i skola för att lära känna sig själva, för att växa in i ett socialt samspel och bli trygga vuxna. Jag anser att den kunskap som inte är mätbar, är den allra viktigaste kunskapen. Kunskapen om dig själv och dina medmänniskor.

När jag gick i skolan stickade jag tre saker:
En rektangulär bit med räta maskor som sen syddes ihop till en gubbe, på mellanstadiet.
Ett par lovikkavantar i åk 9. Det tog typ en termin.
En väska med räta och aviga maskor, som aldrig blev klar, på gymnasiet.

I 24-årsåldern började jag intressera mig för stickning igen. Hade ett vagt minne av hur man skulle lägga upp maskor men fick konsultera Internet och farmor för att begripa. Att jag stickat lite under min skoltid var alltså föga till hjälp.
Jag tycker skolan ska erbjuda elever möjlighet att prova på många olika saker, som de kanske inte skulle mött annars. Så att varje elev har möjlighet att utveckla sina intressen och sitt unika jag. Så som det är idag. Mina elever ska alla prova på att spela ackordsinstrument, trummor och bas, de ska få sjunga och de ska få komma i kontakt med olika musikstilar, som de kanske inte skulle mött annars. De ska få en chans att prova. Och de ska lära sig hur de kan ta hjälp av internet om de senare i livet kommer på att de kanske vill lära sig att spela gitarr. Men att känna till olika genrers särdrag, är det så viktigt egentligen? Det kan man ju läsa sig till.  Då tycker jag vi ska lägga mer fokus på musiken som identitetsskapande och ta vara på sånt som att ett elev säger "Utan musik skulle jag dö!"

Gudars, så skönt att ha en blogg där man får tycka och tänka som man vill utan att behöva underbygga sina resonemang desto mer. Fast det tycker jag ändå att jag gör.

Nå, Jan Björklund, vad säger du? Låt oss plocka in teatern och bränna faktaböckerna!

Att göra sånt man mår bra av

I dag har varit en ganska jobbig jobbdag. Den började med att jag hade ont i huvet redan på första lektionen och ingen värktablett tillgänglig förrän klockan tre. Har genomlidit lektionerna utan engagemang och känt mig som väldens sämsta lärare. Jag har ifrågasatt mitt val av yrke och funderat på vad fan som fick mig att välja att bli lärare. Jag saknar viljan och orken att inspirera och förbannar Björklunds skolpolitik för att den får mig att endast tänka på bedömning och kunskapskrav. Fan, musik är ju så mycket mer...

Nå väl. Jag tänkte många negativa tankar på vägen hem och ville inget hellre än att gå och lägga mig på stört. Men då, mitt i det tunga så gjorde jag rätt val: Beslutade mig för att ta en timmes yoga.
Ja visst. Nu är huvudvärken borta, och de negativa likaså. Jag har energi att fylla i husblanketter och på köpet fick jag bra hållning.

Det är det allt handlar om. Att välja att göra sånt man vet att man mår bra av i slutändan. Kanske verkar det skönare att gå och sova, men det är det ju sällan. Jag sover nästan aldrig på dan eftersom jag hatar att vakna och fortsätter vara seg resten av dan. I dag valde jag träning och det kändes riktigt bra.

Det är med de här tankarna jag ska ta mig igenom slutet på denna termin.

Sällsynt slö lördag

Veckan har varit sjuk. Jag kanske verkar pigg och glad, men när jag kommer hem finns det inte mycket kvar av mitt glada gamla jag. Omdömena stressar mig nåt fruktansvärt. Psoriasen i hårbotten blommar upp och jag orkar knappt sticka på kvällarna. Tänker tankar om att byta jobb. Fast jag egentligen älskar det. Allt eftersom dagarna går blir det fler och fler obegripliga papper och blanketter att fylla i när det gäller huset och så vidare och så vidare.

Så därför var denna snöiga, slöa lördag otroligt välkommen. Jag känner inte att jag haft påsklov för en vecka sen. Inte över huvud taget.

Vi har gjort ungefär ingenting idag. Linus är som sagt här med sin charmerande trollunge till son. Vi har typ ätit, läst/stickat och ätit lite mer. Vi tog en promenad och nu står köttgrytan på spisen och puttrar.

I morgon, när vi för dem till Luleå ska vi även kliva in i vårt hus. Det ska bli riktigt kul! Kanske man inser att inredningsfantasierna faktiskt kan bli verklighet!

Diggar nya arbetstiden

Tror det är en skitsmart idé att börja jobba klockan sju. Jag var hemma redan klockan fyra och då hade jag varit och handlar och fått in hundarna. Nu kan jag sitta och surfa i lugn och ro innan jag tar en tur med hundarna, tränar ett hemmazumbapass, lagar mat och sedan förhoppningsvis far till m&G och bastar.

Jag är ju inte tröttare än om jag skulle börjat klockan åtta. Tvärtom nästan. Gud så bra.
Dilemmat är hur jag ska göra i morgon. Min arbetsdag slutar ju inte förrän klockan sex, kanske lite blodigt att börja sju då? Risken är jag kommer hem och är halvdöd. Inte kul. Men vi får se.

Adios amigos!

Mycket i huvet

Igår var en sån där kväll då jag jobbade övertid, kan man säga. Gick och la mig och i huvet snurrade bara jobb, jobb, jobb. Det blir lätt så när vårterminen har passerat sin mitt. Man ska hinna allt, hur ska man hinna allt? Och niorna, de måste få den bästa, mest rättvisa behandling och undervisning som går, helst utan att jag jobbar ihjäl mig. Och åttorna, hur ska det gå med åttorna? De hamnar alltid i skymundan för att niorna har högsta prioritet. Nåväl, igår löste jag saken så att jag skrev ner det jag tänkte och sen gick det bättre att slappna av.

I veckan ska jag prova nya arbetstider, nämligen att börja klockan sju istället för klockan åtta. Det här beror på att sista timmen, mellan tre och fyra, är högst ineffektiv. Jag får inget gjort för jag är helt slut i skallen efter en hel dags arbete. Så om jag flyttar den timmen till morgonen, när jag är pigg och rask så borde det göra susen! Plus att jag kommer hem tidigare, ju. Det borde vara optimalt. Lite jobbigt bara att vi ställt om klockan så jag i "verkligheten" kommer att börja jobba klockan sex.

Dags att gå och knyta sig med andra ord! God natt!

Nya håret

Jag håller ju att spara mitt hår så kolla in frissan jag fixade i morse! Äntligen går det! I bakgrunden ser ni min arbetsplats där jag just idag sitter och lider med omdömen som aldrig tar slut. Visst är det kanske bra, men det är ett helvetes evighetsgöra som aldrig tar slut.
Nu ska jag fortsätta med lidandet.

Choklad!

Ibland gömmer det sig härlig mörk choklad i den här lådan. Men inte idag. Det är synd för jag hade verkligen velat ha en bit nu när jag ska skriva omdömen i två timmar. Kanske går till konsum och köper... Som har bytt namn till Coop för länge sen, men ändå...

Distraktion

Hur ska jag kunna sköta mitt jobb när denna inbjudande syn möter mig i rummet där jag ska vara? Mer lego åt folket!

Turboförkylning

Ha! Jag skrattar förkylningen rätt upp i ansiktet! Nu är jag frisk igen.
Har varit pigg och glad hela dagen! Är fortfarande pigg och glad trots att jag varit i farten sen i morse och kom hem för en halvtimme sen. Så jäla skööööönt!
Snacka om turboförkylning. Hade en sån för nåt år sen, när jag precis hade börjat jobba här. Tror att det går snabbt över för att jag lyssnar på de första signalerna, ställer in mitt liv en eftermiddag och kväll och bara vilar. Som igår. Kanske blev min kropp förkyld för att jag skulle få en lugnare vecka. I går skulle jag ju egentligen ha stannat kvar efter jobbet och gått på Lärarförbundets årsmöte, ännu en sen kväll alltså. Dessutom blir det kväll på fredag också. Och jag vet att jag är helt slut en vecka när jag haft flera långa kvällar. Så när hjärnan är dum så säger kroppen ifrån. Smart kropp jag har.

Fan, den där balansen alltså. Gränsen är så hårfin.

Tack och hej!

Typiskt och konstigt

Jag åkte hem. Naturligtvis blir man frisk så fort man sätter sin fot i hemmet och får tillbringa resten av dagen med dåligt samvete för att man inte jobbar. Har kollat två avsnitt av Lyxfällan och ett avsnitt outsiders, och stickat förstås. Nu börjar jag känna mig lite rastlös. Skittråkigt.

Frågan är om jag är frisk, eller om jag känner mig frisk för att jag vilar? Jag försöker stilla mitt samvete genom att tänka att om jag hade stannat kvar och jobbat så hade jag garanterat blivit sjukare. Nu kanske jag är fit for fight hela långa dagen i morgon och resten av terminen. Vi får hoppas på det.

Jag blir också alltid frisk och symptomfri i typ samma stund som jag bokat tid hos doktorn. Är det inte märkligt?

Att vara eller icke vara

Sjuk, alltså.
Att jag aldrig kan veta om jag är sjuk eller inte. Sitter på jobbet, fryser som en idiot, snörvlar och känner mig trög i skallen. Jag vet att det är förkylning. Jag vet inte om jag ska gå hem. Jag vet inte hur jag kommer att orka ha lektion med sjuorna då jag helst skulle behöva vara på tre ställen samtidigt. Jag vet inte om jag får tag i en vikarie och jag vet inte om hen fixar det som de ska göra. Och niorna ska redovisa. Det behöver jag ju vara med på. Samtidigt så sitter jag här och somnar nästan i detta nu.

Spelar ju ingen roll om jag är sjuk eller inte, omdömena måste ändå skrivas och gör att jag inte kan vara sjuk med gott samvete.
Men jag är en sån dålig lärare när jag är sjuk. Jag har dåligt tålamod, ingen humor, och längtar bara tills lektionen är slut.

Usch...

En bra dag!

Känsliga läsare varnas, dött djur visas längre ner på sidan!

Idag har varit en mycket bra dag! Jobbet har haft friluftsdag/planering på Vasikkavuoma. Jag tog med mig Rex och han uppförde sig exemplariskt. Han fick vara lös nästan hela tiden och rymde inte. Han tog en springtur men när vi kallade på honom så vände han. Fina, fina Rex, jag är så stolt och lycklig för det. Han har liksom överträffat sig själv. Att kunna springa lös, utan att smita. Ja, bara en sån sak.

Så jag kom hem, glad i hågen! Har inte behövt tänka på huset så mycket idag. Väntar på avgörande samtal, bara.

Sen. Sen hände en kul grej. Kolla:

 Jag har skjutit min första räv! Alltså, jag har dödat mitt första djur. Visste nog att det bodde en liten jägare i mig. Hihi! Gud det var spännande. Jag säger bara en sak: One shot, one kill.

Nu har jag sportlov. Hej då!

Utslagen av febern

I går var jag med Gunnar och tittade på det där huset. Kändes mycket bra. Jag vill gärna ha det. Sen fick vi veta att det nog kostar dubbelt så mycket som vi trott att flytta det. Om det ens är möjligt. Luften gick ur. Jag kom hem och däckade på soffan. Vem kunde tro att husfeber var så här utmattande? Sen har vi funderat och diskuterat och funderat. Det blir fortfarande billigare än att bygga nytt. I natt drömde jag att vi hade en boendekostand på 22 000 kr/månaden. Det är typ min lön innan skatt. Haha! Tur att det var en dröm. Man kan säga att den här husfebern har toppar och dalar precis som vanlig feber. Antingen tar vi detta tåg, eller så väntar vi och ser om det kommer ett nytt. Det är ju inte säkert att det gör det.

I dag ska jag jobba med omdömen, för igår var jag ju på husjakt. Kul lördag.

2011 - Summering

Då var det dags igen: 

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Cyklade CykelVasan, dvs 45 km på cykel i varierande terräng. Det var stört och jag har ännu inte insett att jag har gjort det. Skjöt med en riktig älgbössa. Var på älgjakt. Gick ENSAM i Stora Skogen.
Dog någon som stod dig nära?
Chicko, min gris, lämnade ju oss hastigt och olustigt under höstlovet. Hon stod mig nära.

Vilka länder besökte du?
Finland. Nåt besök till Kolari, men också en weekend i Rovaniemi med min älskling.

Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?
Jullebulles sötunge till dotter föddes ju 1 januari.
Största misstaget?
Det är jobbrelaterat och kan inte talas om här. Men, det som inte dödar det härdar.
Bästa köpet?
Mammas Skoda!

Vad spenderade du mest pengar på?
Ja du. Pengarna har gått åt, men till vad?

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Den dagen jag både blev klar med betygssättningen och skrev jägarexamensprovet kände jag mig riktigt jävla lycklig och lättad! Säkert blev jag glad för många andra saker också, men jag minns inte.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
Typ allt med Veronica Maggio. På gott och ont.

Hur tillbringade du julen?
Brunch och bastu hemma hos oss. Sen tomte och mat hos m&G, tillsammans med dem, Bea m. familj och Älsklingen.

Blev du kär i år?
Jag är ju kär varje dag...

Favoritprogram på TV?
Jag tittar inte på tv, fortfarande. Men serier jag upptäckt i år är Glee och The Big Bang Theory.

Största musikaliska upptäckten?
Hoja, denna fråga är så prestationsrelaterad för att jag tror att andra förväntar sig att jag ska ha massa musikaliska upptäckter för att jag är musiklärare. Jag lyssnar inte ens på musik.

Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Jag var hemma, hade tårta och fika redo hela dagen och folk trillade in lite då och då. Det var trevligt och jag hade på mig min nya långa Indiska-klänning som jag köpt i Stockholm.

De bästa nya människorna du träffade?
Nu träffar jag ju inte så väldigt mycket nytt folk. Jag träffar mycket folk, men inte så många nya. Istället kan jag glädjas åt att ha fördjupat relationen med min styvbror som nu kikar in bara för skojs skull ibland. Jag gläds också åt att jag fått lära känna mina härliga kollegor Jens och Desiré bättre under året.

Så trött...

Det är hårt nu. Jag är trött. Jag har vaknat varje dag den här veckan och trott (hoppats) på att det ska vara fredag. Det har det ännu inte varit. I morgon är det det.
Än är det massor kvar innan julefriden åter kan äntra min själ.

Nu ska jag tex ha sjuorna och vi ska spela Seven Nation Army på begäran. Det innbär att jag har ägnat morgonen åt att stämma om gitarrer.

Hej då.

Kreativiteten har en gräns

I helgen slog det mig en sak som jag funderade lite över.
Man har nog inte hur mycket kreativitet i sig som helst. Tillslut tar den slut.
Jag sysslar med många saker som kräver kreativitet. Antagligen sysslar jag med dem, just för att de kräver det. Jag får utlopp för mitt kreativa tänkande.

Saker jag gör:
- jobbar som lärare, musiklärare dessutom. Det kräver sitt av idéer kan jag säga.
- stickar och virkar
- att rita hus är min dolda talang, som just nu får användas för första gången på riktigt. (Tidigare har det visat sig i The Sims, och millimeterblocket).
- att varje år komma på, rita ritningar, och skapa ett pepparkakashus.
- skriva blogg
- sorterar grejer. Blir alldeles till mig när jag skådar en välsorterad hylla eller garderob! Sen utvecklar jag förvaringsutrymmena hemma hela tiden.

Jag har nu märkt, att jag inte kan göra allt detta på samma gång. Till exempel har jag ju inte bloggat så flitigt på sistone, och det beror nog på att jag haft så mycket på jobbet. Och nu när husfebern är så hög, så går mitt skapande till det istället för att sticka och virka. Det finns liksom en gräns.

Vad betyder då ordet kreativ? (Jag konsulterar min ordböcker)
SAOL: skapande, nydanande, produktiv
Etymologiska ordboken: av engelska creative med samma betydelse, till create ´skapa´jfr kreera.
(Okej, jag fattar inte allt det där).

Jo, men jag kan nog känna att "kreativ" är en egenskap som faktiskt beskriver mig. Myyyyycket mer än till exempel musikalisk.

Nu väntar matlagning, bastuvärmning och hundkörning i nytt spår i skogen. En runda blir det. Kommer inte att behöva vända och hoppas på att hundarna gasar järnet ända hem. Annars blir de alltid lite slöa när man vänder hemåt igen.

Julefrid

Jul ute, jul inne,
jul i hjärta, jul i sinne.

Julefriden är på topp denna dag. Trots en hård vecka som passerat och en hård vecka som väntar, så känner jag mig väldigt lugn och fridfull.

Det har kommit snö. I fönstren har vi julbelysning. I morgon bakar jag pepparkakshus. Allt i lugn och ro. Lucia känns stabilt. Betygen är klara.

Och jag är en miljard gånger mindre stressad än förra december då jag nästan gick under.

Nu ska jag tända utebastun och tvaga mig inför helgen. Kanske stillar jag mig med ett glas rött också.

Ta´t lugnt...

Jag ska inte sluta blogga. Det är bara så mycket annat nu. Som betyg, lucia och julavslutning. All kreativitet används till det istället för att fila på blogginlägget. Livet som lärare, det är hårt det. Men snart är det jullov.

Jag ska bara.... först. Men sen är det jullov.

Gnällbloggen, som vanligt

Som vanligt denna årstid alltså. Det är tungt nu igen. Omdöma ska skrivas, jag ska försöka att inte vara så ambitiös som förra året, men de ska likväl skrivas och det är en enorm inre stress och nästan en fysisk börda på mina axlar. Jag vet att man inte ska stressa. Jag vet att jag inte ska hålla på och oroa mig eller stressa upp sig, men det är inte så lätt. Jag vet att det löser sig, och jag vet att jag kommer att hinna i tid. Det gör jag ju alltid.

Det är i alla fall bättre in nacken efter att jag bytte till min ergonomiska kudde. Dumt att jag inte gjort det tidigare, eftersom jag tänkt på det sen i våras. Hmm, tycker att jag känner igen det här?

Jag skulle vilja åka hem och krypa ner i soffan med stickningen. Det är vad jag skulle vilja. Jag känner mig energilös och pruntar nu kaffe i tro om att det ska hjälpa. (Prunta [pronta] = att dricka eller äta något bara för att det är gott eller för att man inte, utan syfte att mätta eller släcka trösten). Snart ska jag träffa nybörjarblåsarna och det är kul. Vad som är mindre kul är att tre av mina fem flöjtister från förra året har slutat. Jag sörjer det och jag undrar varför, men jag får liksom inget svar av dem.

Nå väl, dags att packa ihop och bege sig till Smedis. Ajö då.