Konsumentångest

Jag ska egentligen plugga nu, men jag blev så trött, helst av allt vill jag ta en liten lur. Det ska jag inte. Jag ska förbereda mig mentalt för plugg genom att dricka en kopp kaffe och skriva några ord här. Jag är ute och läser bloggar, Blondibella är i London och shoppar, det här innebär att hon lägger ut fler bilder än normalt på alla kläder hon har köpt. När fan hinner hon använda allt? Det upprör mig att det inte verkar finnas nån hejd?

Okej, okej, jag handlar också kläder, men jag gör det inte i mängder. Och så ska jag nu anförtro er den konsumentångest som ofta uppstår när jag köpt något jag inte tycker att jag riktigt behöver. Alltså när jag köpt nåt bara för att det är snyggt och jag vill ha det. Detta handlar ju sällan om några stora summor pengar egentligen, max 400 kronor och då har jag riktigt slagit på stort!
I fredags köpte jag ett par träningsbyxor, jag kände att jag slösade, trots att jag faktsikt inte ens hade ett par träningsbyxor i den varianten. Det känns som att jag kastar pengar omkring mig som jag skulle kunna göra bättre saker av. Som ett hån mot alla fattiga som inte har råd. Men de här byxorna, de kostade 198 kr på HM. Det var ju inte 900 kronors Nike-byxor. Och det är pengar som jag har för att jag själv har tjänat ihop dem, för att jag har jobbat hårt.

För mig är inte ett IKEA-hem tråkigt och "som alla andras", för mig är det ren lyx att ha nya moderna möbler. Jag älskar mitt rum där skrivbordet, hurtsen, hyllorna och nattygsbordet kommer från IKEA.
När jag har på mig en hel outfit som är helt nyinköpt, från tex HM, känner jag mig snygg, även om det inte är några märkvärdiga kläder.
När jag var liten möblerades mitt rum med säng och skrivbord som köpts för länge sen eller som vi fått av någon släkting. När jag själv började intressera mig för inredning grävde jag i gamla uthus och hittade möbler som vi gjorde i ordning och tog in. Jag letade i högar med tyger och hittade en gång en gammal orange markis som jag använde som överkast. Ommöblering var vanligt förekommande, kanske för att det blev något nytt av det gamla? Kläder. Kläderna måste varit av mycket bättre kvalitet förr för gud vad vi har ärvt kläder, i många led ska ni veta. Än i dag övertar jag kläder från min syster, hennes konsumentångest verkar inte lika grav som min. Det tackar jag för.
Vad jag menar är, att jag om nån förtjänar väl att köpa nya saker och kläder till mig själv nu när jag väl kan? Kanske är det för att dämpa mitt dåliga samvete som jag ger 100 kr till Rädda Barnen varje månad? Och i fredags köpte jag en Situation Sthlm-tidning...

Jag är inte ens nån storkonsument. Inte över huvud taget. Jag slösar inte. Jag köper sällan sånt jag inte behöver, och allt jag köper vill jag verkligen ha.
Till exempel en svinfin tunika som jag såg på stan. Men ack, så dyr. Jag kommer inte att ångra mig om jag köper den, men inte heller om jag inte gör det.

Och så finns det de som handlar och handlar och handlar... Hur klarar de det? Säg mig det...

Jag är ändå extremt glad att jag lärt mig handskas med pengar och förså deras värde. Tack, familjen för att ni lärt mig det!

Nu måste jag plugga, så jag kan ta min lärarexamen och därmed höja min månadslön med några tusenlappar!

En helt annan grej

Det var ju inte alls det här jag tänkte göra när jag loggade in här, men all min inspiration blev som bortblåst. Den kommer nog tillbaka. Se på detta:


SÅ FORT DU LÄST DETTA HAR DU BLIVIT UTMANAD:
Regler: Du måste svara på alla frågor ÄRLIGT och sen utmana alla som läser detta.

ÅTTA SAKER OM DIG SJÄLV
1. Är du singel?: Ja
2. Är du lycklig?: Ja
4. Är du ledsen?: Nä, sällan faktsikt.
5. Är du italienare?: Nej, men tornedalning.
6. Är du en cooling?: Alltid
7. Är du från irland?: Nej
8. Är dina föräldrar fortfarande gifta?: Nej, och de har inte varit det.

(Det blir bara sju saker, FAST man hoppar över 3:an :P)

ÅTTA SAKER OM DITT KÄRLEKSLIV
Inte för att jag har något, men jag ska göra mitt bästa. =)
1. Tror du på kärlek vid första ögonkastet?: Alltså... jag vet inte?
2. Har du någon gång blivit sårad?: Ja
3. Har du någonsin tänkt på samma kille/tjej flera gånger under samma natt?: Natt? På natten sover jag ju. Men på dagen: Ja.
4. Har du gillat/gillar en kille/tjej utan att berätta det för honom/henne?: Ja, det var dumt.
5. Har du kysst någon under de två senaste veckorna?: Hahaha! Men gud nä.
6. Har du haft en hemlig beundrare?: Det har jag nog.
7. Är du kär?: Nä, men det vore trevligt.
8. Vill du gifta dej när du blir stor?: Jag ska!

TVÅ ALTERNATIV
1. Bilddagboken eller lunar?: Jag har inte haft någon Bilddagbok, men däremot Lunar.
2. Hår eller ögon?: Nå, helst så har jag ju både och...
3. Katter eller hundar?: Svår. *tänker länge* jag kan inte svara på den.
4. Några få bästa vänner eller jättemånga vänner: Några få skitbra vänner.
5. Tv eller internet?: Internet
6. Coca-Cola eller Pepsi?: Coca-Cola
7. Utekväll eller romantisk hemmakväll?: Utekvällar är ju rätt så mycket mer förekommande än romantiska hemmakvällar, dock har jag fler hemmakvällar än utekvällar.
8. Pengar eller lycka?: Jag hävdade ju precis att jag är lycklig, och särskilt rik är jag ju inte. Jag svarar: Lycka.
9. Dag eller natt?: Dag
10. Msn eller mobil?: Mobil

TIO "HAR DU NÅNSIN..."
1. Blivit påtagen när du försökt rymma hemifrån?: Jag har aldrig försökt rymma hemifrån.
2. Brutit ett ben?: Nej. (Peppar, peppar ta i trä).
3. Gjort nåt du ångrar?: Ja, igår köpte jag en svindyr hårinpackning. Annars brukar jag inte ångra saker.
4. Hoppat Bungee Jump?: Aldrig i livet!
5. Ljugit för någon du tycker om?: Det har jag tyvärr gjort.
6. Ätit en hel tårta?: Nä.
7. Gjort bort dig offentligt?: Nä, gör aldrig bort mig.
8. Hoppat från 5an i ett badhus?: Nej, men trean, och det är läskigt.
9. Gråtit när ett husdjur dog?: O ja, grymma värld.
10. Velat försvinna?: Hmm... nä, jag tänker nog inte på att det alternativet finns.

SENASTE
1. Telefonsamtalet du hade sist?: Andreas
2. Telefonsamtalet du fick?: Andreas, för det var han som ringde.
3. Personen du var med?: Var med? Hur menar du nu? Var med... jag var med Lina och tränade nyss. Igår umgicks jag med Fia hela eftermiddagen.
4. Roligaste grejen som hänt?: Men inte vet jag, det händer ju kul saker hela tiden!
5. Personen du smsade: Alex.
6. Du skrev till på myspace: Jag har inte myspace.
7. Du kommenterade?: Tildas blogg
8. Du tillbringade natten med?: Hm, det är väl Chicko när vi var hemma i Anttis. Hon fick dispans att sova i sängen då.

Jag tror att detta är roligare för mig att skriva, än för er att läsa. Men, men. Åter igen, jag är en stor fet bloggegoist.

Det vore ändå trevligt att skriva nåt intellektuellt här. Vi får ser om jag gör det ikväll...

Ha en bra dag!

Många tankar - lite tid

Det är så mycket jag tänker att jag ska skriva här, men så har jag inte alltid riktigt tid att göra det. All så att säga ledig tid sedan förra inlägget har jag spenderat till det första kursmomentets examination/hemtenta. I går lämnade jag in och kände mig rätt nöjd. Hoppas jag har andledning att vara det.

Saker jag vill blogga om:
~Mina framidstankars motsättningar
~Snygga människor
~Splittrad i lärarrollen
~Varför läser jag?

Det är alltså vad ni har att se fram emot.

Efter allt jag lärt mig under förra kursmomentet har jag idag insett varför jag bloggar. Det är helt enkelt därför att texten har en mottagare. Det finns skrivinlärningsteorier där detta är grunden, att finna intresset i att skriva, och det görs bland annat genom att man vet att man har en mottagare. Jag bloggar ju av helt egoistiska skäl.

1. För att jag vill skriva av mig
2. Det är roligare att skriva av sig när man vet att nån läser det
3. Det är extra kul att få feedback på det man skriver, nån slags egokick.

...men andra ord: Jag blir jättelgad när du kommenterar! =)

Nu ska jag göra en placeringsaffisch för klassen som är min största utmaning hittills: Ettorna, på ena skolan.

Konversation med en 7-åring

Jag måste få berätta:

Jag jobbade, hade ätit och gick korridoren från matsalen. Plötsligt blir jag stoppad av en kille i ettan.
- Visst inte måste man tycka om en tjej? frågade han.
- Hur menar du? Frågar jag och tänker att han är ovän med nån.
- Om man är kille, visst inte måste man tycka om en tjej?
- Jaha, du menar att man kan tycka om en kille fast man är kille?
- Ja.
- Ja, det kan man.
- Och om man är tjej kan man vara kär i en tjej?
- Ja, precis.
- Där ser du, sa han sen till sin tjejkompis och de sprang sin väg.

Jag undrar vad de hade pratat om innan. Jag har gärna velat höra det samtalet.
Det värmer mitt faghag-hjärta att höra sådana vettiga saker från en sjuårig kille. Är det inte underbart? Jag har ju vetat det hela tiden, när femtitalisterna försvinner från vår jord kommer samhället att bli betydligt med gay-vänligt. Det finns vissa som hävdar att det aldrig nånsin kommer att bli det. Och visst, det kommer alltid att finnas de som tycker fel, som det alltid gör. Men så länge gemene man tycker rätt så är det ju fantastiskt!
Jag är för homo-äktenskap och homo-adoption, och det är ju av den enkla anledningen att jag är för kärlek i den här världen!

Make love, not war!

Skönheten kommer inifrån?

Alex tittar på tv, ett program om tjejer som vill skönhetsoperera sig:
- Om du fick operera något på kroppen, vad skulle det vara?
- Men hoja... Måste jag?
- Ja, annars dödar de dig. Tre saker.
- Men hoooja...
- Du får tänka en stund.

Det är där jag är nu, i tänkstadiet.
Förr skulle jag genast ha svarat min näsa, men grejen är den att jag har börjat gilla min näsa. Inte bara accepterat den, utan verkligen börjat gilla den. Den är ju en del av mig. Jag vill inte ha en annan form på den. Jag är inte särskilt intresserad av att operera mina bröst. Eller okej, jag skulle kunna göra nåt slags lyft. Jag är nog för smal för att fettsugas så det kan jag inte heller göra. Alex nämde nåt om permanent hårborttagning på ställen där hår är mera oönskat, det skulle jag kunna tänka mig, det vore bekvämt. Men innerst inne vill jag vara en sån cool tjej som inte rakar benen bara för att protestera mot skönhetsidealen. Hmm... Jo, jag skulle fixa min Hallux Valgus. Den är redan ful och jag är bara 24.
Alltså:
- Ta bort oönskad hårväxt for ever.
- Lyfta brösten.
- Operera Hallux Valgus.


Men som sagt. Jag är nog ovanligt nöjd med min kropp för att vara tjej och 24 i dagens samhälle. Det är jag glad för. Jag vet inte vad det beror på. Uppfostran? Självförtroende? Eller så är jag bara jävligt smart som fattar att det finns andra saker att bekymra sig över. Och föressten, som jag sa en gång när jag var i 18-års åldern: "Det är lika bra att vara nöjd med hur man ser ut nu, för när man är 40 kommer man ändå att vara fläskig."

En härlig höstsöndag

Igår var det mycket vackert höstväder här i Stockholm. Jag och Alex beslutade oss för att ta en höstig promenad i Bergianska Trädgården med hundarna. Vi fixade nyponsoppa, packade hundgodis och arraksbollar och gav oss iväg. Hela två timmar var vi ute och njöt av solen. Termometern visade +11 grader, av någon anledning avgjorde jag att det var nödvändigt med långkalsonger. Behöver jag säga att jag höll på att svettas ihjäl? Dock tackar jag en högre makt för att jag lämnade fleecejackan hemma.

Så här kan det se ut:
(Det går att klicka på bilderna för att få dem större)

Jag blir mer och mer lik en fröken



Vanilla spanar



...på upptäcktsfärd...


Soldyrkaren nr. 1

Dagen fortsatte hemma hos Fia med mycket gott fika och ett parti TP. Det där spelet tar ju en miljon år så efter nån timme när vi alla började tröttna och vi hade lika många tårtbitar/klyftor/pluppar så förklarade vi det oavgjort.

Så hörni, njut av hösten så länge löven sitter kvar på träden, för sen blir det fuuuult.

En dag i Vingåker

I och med detta inlägg kan jag nu fira mitt hundrade inlägg i denna blogg, på denna adress. Det känns lite högtidligt måste jag säga.
Dagen har jag spenderat med Fia, vi har åkt pendeltåg, buss, bil och tunnelbana. Vi åkte till Vingåker och back to Byle för att hämta en lånebok som jag måste lämna tillbaka senast på tisdag. Där höll de på att renovera minsann. Alla fina blommiga tapeter har de tagit bort och målat i en ganska fin grön/turkos färg. Synd på tapeterna bara. Jag gillade dem. Hoppas de renoverar personalavdelningen också som nu går i sann auschwitzanda där färgen flagnar på väggarna och det är hål och rivmärken i dörrarna.

Vi besökte det Vingåker är känt för, Outleten. Jag slösade pengar på följade:
~ en Reebok-munkjacka, vit, skön.
~ ett vitt linne, även det Reebok.
~ en axelväska till min sportiga look, röd och fin.
~ en liten söt handväska, röd med vita prickar.
~ en karaff som matchar mina NovaBoda glas.

Jag borde i sann Blondinbellaanda (jag erkänner, jag läser fortfarande hennes blogg) lägga upp bilder på det jag inhandlat. Men det ska jag inte.

Fia köpte:
~ modellera
~ ståltråd till att göra smycken med
på leksaksavdelningen på Ö&B i Katrineholm.

När vi kom fram åt vi mat på en pizzeria där jag fann följande:




Jag blev stum när jag upptäckte det. Mina feministiska ådror började koka, och jag har fortfarande inte kommit över det trots att det är många timmar sedan. Kan kan inte en skriva nåt om det. Jag är alldeles mållös. Stum. Jag finner inga ord. Jag skulle bli glad att höra Eder mening kring det hela.

Tack och adjö!

PS. Tårtan på bilden är bakad av mig till min 22-årsdag. DS.

Saunassa

Idag har jag varit och simmat. Efter att jag hurtat så duktigt så tänkte jag att jag skulle prova bastun, det är på tok för länge sedan jag bastade. I bastun satt bara en kvinna när jag kom dit, hon gick ganska snart. Då tänkte jag att det är nästan bara då man inte kan dra några som helst slutsatser om hurdan en person är. I all sin nakenhet är vi alla lika. Det finns inget som kan avslöja hennes personlighet, hennes yrke, humor, politsika läggning och så vidare. Ganska intressant tycker jag. Tänk om det var så att första gången man träffade någon ny, så var man naken. Undra hur samhället skulle se ut då? Skulle vi ha mindre fördomar? Första dan på nya jobbet, alla nakna. Första dan i skolan, alla nakna. På arbetsintervjun, nakna.
Snacka om att avdramtisera nakenhet.
Bastun var ingen hit, de är sällan det söder om Haparanda.
Jag vill löga min lekamen, och det rejält! Riva och klösa med naglar och rotborste. Se Stockholmsskiten rulla ihop sig till små korvar på huden, för att sedan duschas ner i avloppet.

En gåva

I går ringde min gode vän R och sa att han hade köpt en present till mig. Jag har ju fyllt år för länge sen och det har vi ju redan firat (tillsammans med en fotstukning), så det var ju en glad överraskning.
Idag har jag varit i skogen på min VFU, efter det träffades vi på Östermalmstorg för en kaffe. Jag iklädd mina skogskläder, dvs regnjacka, stövlar, skogbyxorna och ryggsäck. När vi gick där var jag glad att jag kunde gå omkring där på Östermalm och vara så bekväm i min utstyrsel.
Nå, väl på cafét så halar han fram en bok som han räcker mig. "Faghag, en bok om kvinnor som älskar bögar", jag började skratta. Det är verkligen oerhört kul. När jag öppnade boken övergick skrattet nästan till en tår, så rörd jag blev, "Som ett Tack för att du finns!/R"
-Jag har skrivit fel, sa han.
-Va? sa jag och läste en gång till. Hittade inget.
-Men titta...
Jag tittar, det står tack med stort T. Men i det här fallet hade jag inte ens märkt det. Jag är så sugen att börja läsa den, men jag håller ju på med "Barn av sin stad" så jag vet inte riktigt hur jag ska göra nu. Ha den som tunnelbanebok kanske?

Jag var ju på afrodans igår igen, detta har resulterat i kraftig träningsvärk i mina ryggfiléer och baklägg. Lägg på detta till gång i skog en hel dag. Tänk sedan hur det kan kännas när du ska böja dig för att borsta din hund som hårar ohumana mängder. (Varför tappar hon vinterpäls på hösten? Varför odlar hon vinterpäls på sommaren?) Men, det känns ändå skönt att det känns att man har gjort nåt! =)

Tack för att ni finns mina vänner!

En plötsligt utmaning

Jag fick ett meddelande på msn av min syster, hon skrev: Du har blivit utmanad på min blogg.
Jag tänkte att jaha det var ju konstigt, undra vad hon har hittat på? Ska vi köpa stegräknare och se vem som promenerar mest? Så var det inte. Det var som följer:

Regler:
· Beskriv först reglerna
· Svara på alla frågor
· Välj ut 6 personer som du vill ska svara och utmana dem i deras bloggar, be dem läsa din.
· Låt personen som utmanade dig veta när du svarat på utmaningen.

Fem saker som fanns på din Att-göra-lista idag?
1. Gå på föreläsning (det gjorde jag)
2. Äta lunch med Kristin (det gjorde jag)
3. Fixa missförståndet med min lön (fixat!)
4. Dricka kaffe med Fia (med nöje avklarat)
5. Gå på afrodans (det ska jag)

Vad gjorde du för 10 år sedan?
Då var jag alltså 14 år, gick i åttan på Tärendö Centralskola, övade upp mina tvärflöjtsfärdigheter i Högtrycket och mina klarinettfärdigheter i Comboblåsarna. Jag tror också att det var då jag spelade fiol ett år. Det var mycket musik då, jag spelade hellre än läste mina kemi- och biologiläxor. Jag orkade aldrig se hela Ally McBeal för den slutade så sent, nämligen klockan 22.00.


Ställen du bott på?
Åkers Styckebruk (men det minns jag inte)
Pajala (några svängar)
Autio
Anttis
Själevad
Bromma
Stockholm


Fem saker du skulle göra om du blev biljonär:
1. Sluta ta studielån och betala av den skuld jag har.
2. Ta min familj på en härlig resa
3. Köpa ett hus i närheten av min syster
4. Öka mitt månatliga bidrag till Rädda Barnen kraftigt
5. Ta mina vänner på en härlig resa

Jag vill utmana:
Julia
Fia (ja, det är du)
(Ma)Tilda
Hanna
Alex

...sen känner jag inte fler bloggare.

Jag finner balansen

Sist jag skrev om balansen hade jag alldeles för lite sysselsättning i mitt liv, det är ungefär ett år sedan. Mitt liv har mycket länge varit en berg- och dalbana av för mycket att göra och för lite att göra. Har jag för mycket att göra blir jag stressad och mår dåligt av det, har jag för lite att göra blir jag lat, slö och förslappad och mår dåligt över det. Nu låter det ju som att jag har mått dåligt i flera år, det är ju inte riktigt sant. Jag vet också vem jag brås på. Min mor är likadan. När hon får semester så tar det i alla fall två veckor innan hon har fattat att hon är ledig och kan göra lite vad som faller henne in, så gör hon det ett tag, och vips blir hon rastlös igen av att gå hemma. Sen brukar hon lugna sig och inse att det är skönt att vara så ledig, och då ska hon naturligvis börja jobba igen.
En gång pratade vi om att det är så svårt att hitta en jämvikt mellan sysselsättning och hälsosam ledighet. Jag undrade när man skulle lära sig men hon hade inte riktigt nåt svar på det.

Nu känner jag harmoni. Inte vet jag om det är stjärnorna och planeterna som gynnar Kräftan, eller om jag faktiskt har lärt mig hur man gör, eller om det bara är en slump att det är här och nu.
Iallfall så känns det himla bra och balanserat nu. För att mitt liv ska fungera behöver jag rutiner. Rutiner som jag får genom planering. Nu har jag bestämt vilka dagar jag ägnar åt jobb respektive skola. En nogrann studieplanering, och utrymme för ledighet, motion och träning. Jag vet att jag mår bäst av det och det är upp till mig att välja om jag vill följa min planering eller inte, vill jag det så ska jag det. Vill jag inte så kan jag ju flexa.

I går var jag på afrodans, och det var så kul! Det är verkligen min träningsform. Det var alldeles lagom jobbigt. Inte så jag dog av ansträngning, men absolut så jag blev trött och alldeles slutkörd. Där kan jag nog roa mig en gång i veckan ganska länge. Nu ska jag bege mig tillbaka till 1800-talets Stockholm när Söder var slummen där de allra fattigaste bodde. "Mina drömmars stad" av Per-Anders Fogelström. Läs den serien.

Rivstart II

Idag har jag gjort rivstart nummer två, nämligen med jobbet. Fem musiklektioner och massa planering en del pedagogiskt prat. Jag är jättenöjd med själva lektionsinnehållet för samtliga, klasserna uppnådde dagens mål och verkade ha roligt. Mer kan man ju inte begära?
Däremot fnissade de åt att jag sjöng "så ljust", de skrattade alltså åt min sångröst. Det var hårt måste jag säga. Lite sårad blev jag, särskilt som jag själv tyckte att det gick ovanligt bra att sjunga idag. Då fick jag strängt förklara att vi har musik för att man ska få sjunga, för att det är roligt att sjunga och att alla kan sjunga, och framförallt att alla har olika sångröster. De blev tysta.
I två klasser har de påpekat mina sch-ljud. Det gäller verkligen att veta vem man är när man jobbar med barn. Jag sa att jag aldrig, aldrig kommer att börja prata Stockholmska, bara så de vet.

Det tog en miljon år innan jag somade igår. Elva släckte jag lampan efter att ha läst. Halv två tittade jag på klockan sista gången.
Men nu är jag trött i kropp och själ. Det är skönt.

Och jo. Nu när jag är igång, så känns det jättekul! Visst kan jag vara musiklärare ett tag... Jo.

Rivstart

Jävlar anamma vad jag har rivstartat mitt pluggande idag! Igår gick jag och köpte böckerna som aldrig skickas till mig. Idag fick jag mail om att de är på väg. Nå, det kan ta tre dagar till så jag ångrar inte mitt beslut. I går kväll kom ångesten smygandes över att jag började hamna efter i skolan. Då var jag så smart och skrev ett sms till min kamrat L som är från Haparanda och frågade om hon ville hänga med och plugga i morgon (idag alltså). Är man två och har bestämt en tid så kan man inte sova "bara en liiiten stund till" och missa hela sin effektiva morgon-plugg-tid. Det ville hon så tio i nio träffasdes vi utanför Ica och begav oss till biblioteket. Och där satt vi till klockan två, med en liten lunchpaus. Sen såg jag nästan i kors och hjärnan hade förvandlats till något vars tankeförmåga var lika seg som tuggummi. Jag gick hem och började planera morgondagens musiklektioner i stället.
Det var mycket nödvändigt.

I natt drömde jag nämligen att jag skulle ha lektion med en ny etta, och jag hade inte planerat klart den så jag tänkte att jag får väl improvisera då. Det är ju aldrig en hit. I det här fallet blev det verkligen inte det eftersom deras klasslärare var med på lektionen och såg hur oplanerad och ostrukturerad jag var. Jättepinsamt. Det konstiga var att det inte var deras lärare, utan min gamla lärare Märta som jag hade i tvåan.
Det är nog lite "tänk om de inte tycker att jag är bra nog"-ångest som spökar i mitt inre. Så nu har jag planerat och känner mig nöjd! Jag har satt upp mål för dagens lektion som jag skall delge barnen. Så här: "Dagens mål: Klappa en rytm" Det är för årskurs ett. För en tvåa har jag "Våga släppa loss", de ska få göra en sång med dans där man ska grimagera för varandra. Jag ska ha sex musiklektioner i morgon. Snacka om rivstart där med.

Ja. Sen jag har pluggat en timme i kväll också. Den här kursen är så intressant, jag vill verkligen läsa varenda ord i böckerna, men det hinner jag inte. I synnerhet inte när jag redan ligger efter (tack Bokus.se!). Det är alltså om läs- och skrivutveckling jag läser, så spännande så! Jag hade kunnat fortsätta, men jag måste börja varva ner om jag ska kunna somna, och somna måste jag eftersom jag ska upp kl 06.00 i morgon.

Sov gott hörni!