En underbar, hektisk, nervpirrande, lycklig, krävande, estetisk, vacker, rolig helg.
Det är vad man kan få om man är med i en så trevlig teatergrupp som jag är.
I går hade vi premiär. Det gick skitbra. I dag hade vi föreställning igen. Det gick ännu bättre. Och det är så jävla kul!
Nu vet jag precis hur mycket jag saknat att spela teater. Det är ju behövligt. Det är ju bra för själen. Det är det ju. Att inte göra det är ju bara dumt, om man är jag. Verkligen.
Och jag tänker, är det verkligen lärare i grundskolan jag ska bli? Kanske är det drama, teater och musik med frivilla medverkande jag ska syssla med. Det känns bra att vet att jag har dem möjligheten, om jag vill och om jobb finns. Kulturskola till exempel. Ingen dum idé. Det var ju också så jag tänkte när jag sökte till lärarhögskolan och inriktning musik. Att en lärarutbildning är inte dålig att ha i grunden om man vill jobba med barn och ungdomar. Viss teaterutbildning hade jag redan sen Hampnäs så därför blev det musik. Det var ju så det var. Det hade jag glömt.
Nu har jag en månad kvar att ha klassmusik. Sen får det vara nog för ett tag. Och jag hoppas att jag aldrig, aldrig behöver jobba som bara musiklärare. För det är fan slitigt.
...och så vill jag egentligen sjunga i kör också. Och spela i en orkester...
Ack, ack, tiden räcker inte till...
1 kommentar:
Ofta är det ju så att tiden inte riktigt räcker till... Känner igen mig! Vad kul med eran teatergrupp, jag saknar också teater ibland! Visst är det trist att man måste välja mellan allt som är roligt? Man var bra bortskämd på gymnasiet egentligen!
Skicka en kommentar