4 december 2008

En ond dag (men ganska bra ändå)

Dagen började med att jag brände pannan på locktången (använder den för att luggen inte ska stå rakt upp). Det var iallafall inte så skönt. Sen gick jag till bussen, när jag nästan var framme hörde jag den gasa så jag började kuta. Helt i onödan för som vanligt var jag ute i god tid, den buss jag hört skulle bara till Universitetet, och längre än så skulle ju jag. Sen frös jag i ca 4 minuter innan bussen kom. Det har varit svinigt jävla kallt idag.

Sedan var jag på en mycket, mycket bra föreläsning av Magnus Blixt om läraryrket. Han berättade i princip det man behöver veta men som inte ingår i lärarutbildningen. Han har bla skrivit en bok som heter "Välkommen till verkligheten". Jag tror jag ska införskaffa den, verkar mycket bra. Han började med att upplysa om oss att man räknat ut att om man skulle lära sig allt en lärare behöver kunna innan de går ut och jobbar så skulle lärarutbildningen ta 14-15 år. Nu går vi ju bara 3,5 och sen får vi lära oss mer allt eftersom. Det vi får på de tre och ett halvt åren är ju iallafall en bra grund (fem år för åk 6-gymnasielärare).

Efter denna fantastiska föreläsning underhöll jag mig på stadsbiblioteket en stund, sedan hade jag tid på Naprapathögskolans Elevklinik (billigt och bra, 120 kr för studerande). Fixade tid där igår eftersom jag haft mongohuvudvärk i två dygn. Idag var den naturligvis borta eftersom jag skulle behandla den. Så är det ju alltid. Väl där började jag inse att mina äggstockar jävlades med mig. De gör det ibland. Det gör väldigt, väldigt ont. Succesivt. Man känner att det är på gång och sen trappas det upp och har man tur så hinner man hem innan det blir allt för jävligt. Det gjorde jag idag. Men, vi har ju tetaer ikväll. Första gången i en lokal där vi faktiskt kan göra något. Börja leka. Utan mig skulle vi inte komma in där för jag har nyckeln. Jag visste inte om jag skulle kunna gå.
Det kan jag. Jag har kurerat mig med två huttar finsk sprit, Minttu. Smakar skit trots att det är smaksatt med mint. Men, sprit är det enda som hjälper mot denna åkomma. Inte för att jag vill uppmana skåpsuperi men i det här fallet hjälper det faktiskt oftast. Lite alkis kände jag mig dock när jag tog fram flaskan och snapsglaset, och serverade mig på diskbänken.

Jag tänker ta bussen ner till tunnelbanan för äggstockarna är gladare ju mindre jag rör på mig. Den går om en kvart, så hej svejs! Hoppas eran dag varit mindre smärtsam än min. =)

1 kommentar:

ellen sa...

jag hade en känsla av att föreläsningen skull vara bra. får införskaffa mig boken.

sprit, jo men det funkar. dessutom är du ju en fin norrlänning och då räknar jag med att du fixar hanteringen med alkoholen :P