Bok, ek, furu

Träslag. Jag och min syster kallar furu för fulu för det är fult. Att vi tycker det är fult är nog för att vi varit så otroligt omgivna av det under våra liv. Nu ser man inte mycket furu i våra hem.
Furu var nog åttio-talets träslag.
Laminat i träimitation lär ju då ha varit sjuttio-talets träslag.
2000-talets träslag skulle jag definitivt påstå är ek. Och funderar man lite så kanske bok får bli nitti-talets?

Det är kanske en konstig sak att tänka på när man går hem en kväll? Jag vet inte.

Köket i mitt ej längre existerande barndomshem var mycket furu. Skåpluckorna var furu. Köksmöblerna var furu. Taket var länge furu, sen vitlaserades det till allas glädje. Tv-rumsbordet var furu.
Furu, furu, furu. Men jag tror att de gillade det, de som bodde där.


Detta visar förekomsten av furu i min nuvarande boning. Det är pappas gamla. Nån som vill köpa? De är till salu. Mycket billigt, nästan gratis.

Okej, så jävla fult är det kanske inte. Men må furut hållas i måttliga mängder!
Dessutom är det ett känsligt material. Man skriver på ett papper och det ristas in i bordsskivan för evigt.

Tack, för att du tog dig tid att läsa mina tankar angående träslag.