Det verkar som att Jag har gått i strejk mot Mig själv. Jag tycker att Mig har för höga krav på arbetsbelastningen. Jag kräver en förändning från Migs sida om Jag ska fortsätta arbeta. Det verkar ju inte bättre än att Mig måste ge med sig på någon punkt. Mig och Jag måste dock enas om ett gemensamt beslut kring detta.
Jag menar att hon inte orkar med detta tempo längre, vilket gör att hon tillslut struntar i allt, vilket ju inte är bra för någon part.
Det enda Mig kan göra i detta skede är att uppmana Jag att planera bättre, och framförallt: Att följa planeringen.
Ja, det fungerade ju i början av terminen, det kan Jag hålla med om. Dock är nog detta inte en bra lösning i längden. Mig måste medge att Jags arbetsbelasning är något hög, men just nu går den inte att förändra. Det går eventuellt att få till en förändring till nästa termin. Mig ser allvarligt på problemet då det endast gått en halv termin med nuvarande sysselsättning.
Så här ser åtgärdsprogrammet ut för Jag:
~ Planera väl. Ytnyttja tiden före och efter seminarium. Följ planeringen för det mår Jag bra av.
~ Ge utrymme för spontana aktiviteter som Jag mår bra av.
~ Om Jag trots allt inte följer planeringen och hamnar efter, ska Jag ta igen det förlorade under helgen. Detta borde vara ett bra hot för Jag, som tydligen arbetar bäst då piskan viner på ryggen.
~ Överväg att stänga av mobiltelefonen redan kl 22 varje kväll.
~ Bestäm att Jag är ledig varje kväll efter kl 21. Då ska arbetsdagen vara helt slut.
~ Ha två fria kvällar, måndag - fredag.
~ Ha en sammanhängande ledighet bestående av en kväll + nästkommande dag. (Obs: Om Jag inte följer följer planeringen blir denna punkt lidande).
Åtgärdsprogrammet skall utvärderas efter två veckor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar