Nu kommer ett träningsinlägg där jag inte ska skräda mina ord kring hur jävla bra jag är med min löpning.
Körde precis ett intervallpass. Kort men intensivt. Upptäckte några bra saker.
- Uppvärming var 5 min gång och sedan 2 min lätt jogg. De där två minutrarna lätt jogg gick så snabbt! Eller ja, det var ju två minuter, men det kändes mycket mindre. Framsteg!
- Jag kunde finna vila och återhämtning i jogg. Fattar ni. Inte i promenad. I jogg. Från snabbt som är jobbigt till lugnare som är lättare. Framsteg!
- Mitt tempo förra passet låg på 7-8 km/timmen. Mitt tempo på passet den 10 augusti låg på 6-7 km/timmen med undantag för en spurt när jag hittade 9 km/tim. Jämför med dagens spurt då jag toppade på 13 km/tim. Jag blir snabbare. Framsteg!
Mitt självförtroende är på topp och det är väl lite det som är det största syftet med det hela. Att jag ska tro att jag kan. Men jag tror inte det längre.
Jag vet.
Nu puttrar gårdagens köttgryta på spisen. Ska lyxa till det med ris idag, det kan jag nog vara värd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar