Alltså, jag är alldeles för gammal för att ha alla mina bilder digitalt. Den bilden jag vill visa er är en bild som finns nånstans förhoppningsvis, men den kan också ha gått upp i rök i samband med husbranden. Jag kommer här med att göra mitt bästa för att ni ska kunna visualisera den.
Det är sommar och det är soligt, jag är 17 år och sitter i en gungställning. En sån där med däck som finns på alla bra lekplatser. Vid det här laget är jag ännu så smal att jag ryms där utan att få blåmärken på höfterna av kedjorna. Jag har en röd t-shirt med ett ganska plastigt tryck som föreställer typ en animerad Bruce Lee. Mitt hår är kortklippt. Inte hos en frisör ska jag tala om. Det är även gult mot det orange hållet. Inte heller gjort hos en frisör. Mina vänner har friserat det till spikes. I handen håller jag en godispåse i plast. Bilden är tagen på campingen på Pite Havsbad under Piteå Dansar och Ler.
Det här var en konstig tid i mitt liv för att jag höll nog på med nån slags frigörelseprocess. Jag har alltid varit så snäll och förstås även då. Jag hade precis blivit självbo för första gången och bodde i en pytteliten lägenhet i centrala Pajala där jag kunde hänga med mina vänner. Vi hade egna estetfester där vi drack och spelade gitarr och sjöng. Det konstiga med den här tiden i mitt liv är väl egentligen att jag hade det där gula håret. Varför, liksom?
Jo, för vi skulle egentligen färga det illrött, men tänkte att vi måste bleka det innan för att färgen ska fästa. Men så tyckte vi att det var ganska fränt med gult kort hår. Och vid den här tiden ville jag se så lite ut som en tvärflöjtist som möjligt. Jag skämdes ofattbart mycket för att mitt huvudinstrument var tvärflöjt. Kanske är det, det konstigaste av allt med denna tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar