Funderingar om löshår

Alltså, det här med löshår. Det verkar ju vara poppis, och det har det väl varit ganska länge. Och precis som med många andra nymodigheter som leggings, haremsbyxor och  tröjan innanför kjolen/jeansen så tar det rätt lång tid innan jag anammar det. Ovanstående saker använder jag mig nu av frekvent. Inte tröjan innanför kjolen/jeansen för jag tycker inte min kroppsform passar för det just nu, men snart igen kanske. Åter till löshåret. Visst vore det kul att plötsligt, på ett enkelt sätt få ha långt hår igen. Men, det är ju så konstigt, alltså, det blir ju verkligen onaturligt även om det ser naturligt ut, för alla skulle ju veta att jag har kort hår egentligen.

Nä, jag skulle nog inte kunna stå för användandet av löshår precis av samma anledning som jag inte solar solarium eller använder brun-utan-sol. För det är onaturligt, det är fusk. FUSK! Jag solar ju, på sommaren. Och jag har ju långt hår, efter att ha sparat i två år. Så det handlar ju inte om att jag inte vill se fin ut, det vill ju alla. Men, jag vill kanske inte att folk ska tycka/veta/tro att jag är fåfäng. Eller jag vet inte.

Förresten så har jag mitt hår på sparning nu. Men jag ska spara det med stil, som jag sa till min frisör. Det får ta tid, bara det är snyggt undertiden. För jag HATAR när det är mittemellan nånting och det inte går att göra nånting och man känner sig ful. Det är trist. Snart ska jag lägga i höstfärg, och låta min naturliga råttfärg med blonda inslag ligga i träda tills det nalkas sommar åter igen. För då vill jag ha en naturlig look. (På vintern är det tydligen inte lika viktigt, eller vad menar jag egentligen?)

Ja, det var skönt att få ner löshårstankarna.
Nu ska jag laga mat, för om en timme kommer älsklingen hem från jobbet.