En konstig dag. Första dagen på ny VFU-skola (Verksamhets Förlagd Utbildning), upp klockan sex, ovanligt pigg! Spännande! Frukost med en svinatrött Alex, stackarn. Adjö till henne som återvänder södeut. På tunnenbanan började jag känna att jag mådde illa. Jaha, det går kanske över, tänkte jag. Nä. Väl framme vid skolan hade det inte blivit bättre, snarare sämre. Grav bestlutsångest, åka hem? Eller stanna kvar? Jobbigt om jag får magsjuka och måste spy på skolan, och sen ta mig hela vägen hem med tunnelbanor, tvärbanor och buss. Fy. Men, jag är ju inte så sjuk, jag har ju inte spytt. Fan, vilket dilemma. Ringer till mamma, får precis det svar jag förväntat mig av stålkvinnan. Du känner ju själv hur det känns, jag hade nog stannat. Ja, icke ett förvånande svar. Ändå måste jag höra vad hon har att säga. Men, jag återvänder hem. Är hemma vid halv nio igen. Och jag ska säga att jag har mått illa sen dess! Inte så jag inte kan röra mig, inte så jag inte vill äta. Matlust har jag. Men ett konstant illamående, som egentligen började i går kväll. Det är konstigt tycker jag. Ingen spya, bara lite fjantiga rapar. Hoppas det är borta i morgon, annars måste jag åter igen ta ställning till om jag ska stanna hemma, eller inte...
Jag saknar något i mitt liv, jag vet inte exakt vad, men nåt är det...
Blä. Nu ska jag sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar