I onsdagens Metro läste jag om en kvinna som skrivit en bok om att gå från singel till självbo. "Från singel till självbo - konsten att trivas i sitt eget sällskap" av Kicki Biärsjö. Jag gillar verkligen det ordet. Det klingar ju mycket bättre än singel. Singelordet är laddat med en massa saker. Det är en person som inte har någon partner, och har man ingen partner så är man halv, för tvåsamhet är normen i vårt samhälle. En singel ska vara ute och svira varje helg, gå på fester och leta efter den rätte. Jag sysslar inte riktigt med sånt. När jag går ut med mina vänner så är jag verkligen ute med mina vänner. Jag fokuserar på dem. Jag glömmer bort att uteställen kan vara raggningställen, för jag raggar inte. Jag startar inte min killradar, för jag är ju där med mina kompisar. Jag tänker inte att jag kan spana in nån som sitter där vid nåt annat bord, för jag vill ju umgås med de jag är där med.
Nu är jag ju inte självbo. Än. Men jag kommer att bli det senast den 1:a juni. Just nu har jag ju status kombo, och vad det signalerar har jag ingen aning om?
Jag tror att första tiden kommer att vara lite som en smekmånad med mig själv, som en nyförälskelse och jag kommer att trivas bra med det för det är fem år sen jag sist bodde ensam i en lägenhet. Sedan kommer jag att bli rastlös, känna mig ensam och det kommer att vara jobbigt, och sedan kommer jag att hitta ett lugn och en trivsamhet (bra ord!) och ha det bra. Föressten kommer jag ju aldrig att vara ensam, jag har ju medvetet fixat det så, jag har ju en hund och en katt.
Men självbo alltså, jag ska börja använda det ordet. Man har helt enkelt valt att bo själv. Att vara själv. För så är det ju även med mig. Faktiskt. Jag skulle säkert kunna ha en partner om jag ville, men jag vill inte ha vem eller vad som helst. Jag har ju vissa krav. Kärlek är ett av dem.
Jag hoppas att ni noterat att jag använder ordet partner. Det har jag lärt mig på lärarutbildningen att man ska göra, det är ett steg i jämställdhetsriktningen, att inte ta för givet att alla är heterosexuella. För alla är inte det. Det måste vi komma ihåg. Jag såg en ansökan om plats på förskola där man skulle fylla i mammas uppgifter och pappas uppgifter. Varför inte bara målsman ett och målsman två?
Nu ska jag och min kombo syssla med lite hunduppfostran.
Ajö!
2 kommentarer:
Kloka tankar! /En annan självbo som trivs ypperligt i enmans (enkvinns?) hushåll.
Jag kommer nog känna likadant. Är inte van att vara ensam...Men jag gillar ju samtidigt det också. Förvirrande...Vi kommer vara självbos som umgås skiten av vänner/släkt! = )
//Alex
Skicka en kommentar