Det är väl den känslan jag har att se fram emot i mitt framtida (och nuvarande) yrkesliv. Att inte räcka till. Att vilja så mycket, att vara en bra lärare, en rättvis lärare, en välplanerad lärare... Idag har det känts svårt. "Ska vi göra nåt kul idag? Inte sjunga, inte nåt tråkigt." Och grejen är att halva den klassen tycker att allt är tråkigt. Andra halvan tycker det mesta är kul, men de gör tyvärr (?) inte lika stort väsen av sig kring det som pessimistnissarna. Och så var datorerna megasega, så de hann inte göra nåt på hela lektionen. Så trist. Men sen finns ju också de små, där man kan göra vad som helst, och de tycker allt är kul! Tack gode Gud! Där man kan improvisera hej vilt och de bara kör på.
Jag får fortsätta jobba samma mängd som under april. Det är både bra och dåligt. Det är bra för det är ganska roligt trots allt, och jag tjänar pengar. Det är lite dåligt för min egen skola blir helt ärligt lite lidande, och jag vill verkligen, verkligen ha allt godkänt när jag går på sommarlov.
...och så använder jag rösten på fel sätt. Istället för att få eleverna att vara tysta så försöker jag överrösta dem när jag ska instruera. Det förstår ju vem som helst att det inte är bra...
Nä. Imorgon egen skola. Ny kurs. Sista i AUO 2 = härligt! Sen, tre terminer kvar. Sen, lärarexamen here I come!
God natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar