...idag råkade jag säga till en klass att de låter som får hela högen. Jag vet inte om man vår säga så, antagligen inte. Men de verkade inte ta illa vid sig. Jag ser rubrikerna:
Musiklärare kallade elever för får, avskedas.
Jag ska förklara: Denna klass är ett gäng underbara ungar som verkligen uppskattar musiklektionerna. Jag myser i hela själen varje gång jag ska ha dem. De är hemskt duktiga på att sjunga och tycker att det mesta är kul. Idag skulle vi sjunga Imse Vimse Spindel och Bä Bä Vita Lamm, samtidigt. Det blir väldigt fint när det funkar kan jag lova! Iallafall så tyckde de att de låtarna var lite tråkiga för de har väl sjungit dem i flera år, men vi var ju tvugna att köra igenom dem var för sig en gång. Imse gick bra, lät mycket fint även på engelska. Bä bä däremot... Ojoj. De var inte riktigt fokuserade, höll på med annat, fjantsjöng och sånt. Så jag slutade plötsligt spela:
- Men vad är det? Ni låter ju som får själva! sa jag förvånat (jag vet ju att de kan bättre).
- DU låter som ett får! fick jag raskt tillbaka.
Sen började de bräka som får, på riktigt.
- Okej! Vi sjunger som får! (Jag gör en ljudillustration av Bä bä med fårröst) och börjar spela. Vi sjunger som får. Jag tror de tyckte det var kul. Jag tyckte det var kul. Man ska nog inte vara rädd för att skoja lite...
Skolan nu för tiden har på nåt sätt spårat ut lite vad gäller vad lärare får och inte får göra. I det stora hela så får lärare inte göra någonting. De får inte röra i eleverna, de får inte ta saker från dem, det får inte säga vad som helst. Det är inte lätt ska ni veta. Det är nästan svårt att vara personlig, för det finns så många "får inte" och "måsten".
Ja, jag vet inte. Kanske var det helt fel? Kanske går de tillbaka till sin lärare och är ledsna, berättar att Marika kallat de för får... Då blir det inte så kul.
1 kommentar:
Tusen tack Marika, för värmande ord och hjälp med begreppen!
PS. Hade ingen aning om att du bloggade :) DS.
Skicka en kommentar