När jag funderade lite ytterligare på förra inlägget kom jag på en grej. Det grundar sig i duktigheten igen. Den förbannade och hyllade duktigheten. Om jag inte gjort nåt vettigt, så tycker jag inte att jag förtjänar att tex sitta och sticka, läsa så där mitt på dan eller spela Sims. Det var jag slutligen gjorde idag var att jag efter blogginlägget gick och spelade piano, vek tvätt, satte in viktiga papper i en pärm och lagade mat. Då var det duktiga gjort, så jag råkade slumra skönt en timme, sen drack jag kaffe medan jag läste min bok innan jag gav mig iväg för att se på parkteater i Rålis. Ju senare på dagen jag gör mitt duktiga, desto svårare är det att komma igång.
Det var det jag insåg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar