På onsdagar är det tjejdag på fotbollsplanen och på tisdagar får tjejerna vara vid datorerna.
Jag blir så jävla arg. Detta är verkligheten på skolan som tycker sig ha kommit så långt med sitt genusarbete.
Det ska fan i mig inte behövas särskilda tjejdagar i byggrummet. Det ska finnas vuxna förebilder som får tjejerna att ta för sig innan de ens hunnit tänka tanken att de inte skulle kunna eller våga. För att killarna är där.
Det ska inte vara nån jävla skillnad! Och får jag fråga, varför finns det då inte killdagar i dockvrån eller i myssoffan där man läser en bra bok? För jag lovar, att de ställena domineras av tjejerna. Nä, för killarna går dit om de vill vara där. Då frågar jag mig, stannar tjejerna kvar? Det vet jag inte och jag är inte där nog mycket för att kunna observera detta.
Och vad fan är det som gör att killarna (överlag) tar för sig och tjejerna inte? Jag fattar inte, och jag blir så arg.
Kill- och tjejdagar på fotbollsplanen förändrar inte världen. Det får inte tjejer att ta för sig mer. Kanske för stunden. När det bara är tjejer där. Men sen då?
Jag har ingen universallösning. Jag tycker bara att människan i första hand ska få vara människa. Inte pojke eller flicka, man eller kvinna. Sen behöver alla inte nödvändigvis vara likadana, jag kräver inte att mina killkompisar ska sminka sig och raka benen, men jag önskar att de får om de vill.
2 kommentarer:
Mycket intressant spaning! Det är lite typiskt att detta är just inom skolvärlden. Där vi ska testa oss och upptäcka vilka vi är. Det är ju typiskt att vi redan från början måste tvingas in i de där facken!
Jag gillar ideń med killdagar i dockvrån! Tänk dig; obligatoriskt att fläta Cindys hår och klä Barbie i rosa strass-blåsa! Man måste också leka pappa-ledig och gå runt med sin docka i en barnvagn och diskutera pott-träning med de andra fädrerna! Det vore nåt!
Skicka en kommentar