Jag är så jävla dålig på att höra av mig till mina vänner. Helt jävla skitkass. Jag skäms för det. Det är ju egentligen lätt att åtgärda: att höra av mig. Varför gör jag inte det?
Jo, för när jag sitter i bilen på väg hem, så vill jag sitta där och lämna jobbet bakom mig, sura över att jag har ont i hela huvet och fokusera matlagning och hundar som väntar när jag kommer hem. Sen kommer jag hem och gör allt det där. Sen vill jag bara sitta i soffan och sticka och meditera om jag har tid. Sen är det dags att sova.
Och, jag har hellre kvalitet än kvantitet. När jag ringer vill jag veta att jag hinner prata en halvtimme utan att känna att jag inte har tid. En halvtimme bara för just Dig.
Kan ni förstå mig? Förstå i alla fall att jag tänker på er. I perioder väldigt mycket. Som nu till exempel. Men nu ska jag kolla om det brinner i bastun, äta och sen kommer nog mamma och Gunnar när som helst.
Men jag tänker på er...
30 september 2011
Efterlyser: Klädstilen
Har någon sett min klädstil?
Den består av mycket färger, prickar, klänningar, kjolar och strumpbyxor. Den har successivt försvunnit det senaste året och nu börjar förlusten bli påtaglig.
Om du sett den, eller någon liknande, var snäll och hör av dig!
/Marika
29 september 2011
Fisk + tomat = big no no
Vem fan kom på att man skulle blanda fisk med tomat?
Jag har ätit två sådana rätter i mitt liv.
1) På kollot. Ungarna måste ju äta fisk nån dag. Vi tar vanlig vit fisk, det är ju billigt. Men lite trist, vi slänger på en burk krossade tomater och sen in i ugnen. Inte en bra idé. Jag kan tusen godare såser att göra till vit fisk.
2) Alldeles nyss. Vi kände för att laga fisksoppa någon dag och letade reda på ett recept på lchf-recept. I dag har jag tillagat den. Vi valde lax. I receptet stod bara fisk. Det stod också 500 g passerade tomater. Det ringde en lite klocka, svagt någonstans, men eftersom man även skulle ha i ingefära så tänkte jag att det kanske blir en härlig kombination. Tomatens sötma och ingefärans syrlighet (?). Men nej. Det var inte gott det heller.
Stackars Anders som snart kommer hem och måste äta det här. Jag kommer inte att vilja ha det till lunchlåda i morgon.
Bläbläblä.
I morse bevittnade jag följande:
Doris kom spatserandes med en mus i munnen längs infarten. Släppte den på marken och fortsatte sin promenad. Då, hoppar (ja, hoppar) det fram en skata och snor musen! Plockar upp musen i näbben och flyger iväg.
Inte visste jag att skator åt kött?
Jag har ätit två sådana rätter i mitt liv.
1) På kollot. Ungarna måste ju äta fisk nån dag. Vi tar vanlig vit fisk, det är ju billigt. Men lite trist, vi slänger på en burk krossade tomater och sen in i ugnen. Inte en bra idé. Jag kan tusen godare såser att göra till vit fisk.
2) Alldeles nyss. Vi kände för att laga fisksoppa någon dag och letade reda på ett recept på lchf-recept. I dag har jag tillagat den. Vi valde lax. I receptet stod bara fisk. Det stod också 500 g passerade tomater. Det ringde en lite klocka, svagt någonstans, men eftersom man även skulle ha i ingefära så tänkte jag att det kanske blir en härlig kombination. Tomatens sötma och ingefärans syrlighet (?). Men nej. Det var inte gott det heller.
Stackars Anders som snart kommer hem och måste äta det här. Jag kommer inte att vilja ha det till lunchlåda i morgon.
Bläbläblä.
I morse bevittnade jag följande:
Doris kom spatserandes med en mus i munnen längs infarten. Släppte den på marken och fortsatte sin promenad. Då, hoppar (ja, hoppar) det fram en skata och snor musen! Plockar upp musen i näbben och flyger iväg.
Inte visste jag att skator åt kött?
28 september 2011
Puh...
Det tar på krafterna att ha mellanstadieelever. Särskilt sexor. Vad händer när de börjar sexan? Varför blir de så jobbiga? Om fem minuter ska jag packa datorn och bege mig för att möte fyrorna. De små, oförstörda fyrorna. Det är jobbigt att se denna utveckling, från små, söta, snälla gullungar till hormonstinna, förpubertala, sexfixerade sexor. Därefter pågår en slags nedbrytning av livsglädjen och när de går i nian så är det inget som betyder nåt. I alla fall inte nåt som har med skola att göra. Från att ha varit babbliga sexor förvandlas de sakta till likgiltiga, tysta, inåtvända femtonåringar.
Fy fan. Det kan inte vara lätt att vara barn/tonåring/ungdom. Tur att man har det bakom sig. Men det är väl annat som väntar i framtiden.
Nu har fem minuter gått. Jag känner mig trött. Vill äta godis, dricka kaffe och snacka strunt. Men det ska jag ju inte.
Fy fan. Det kan inte vara lätt att vara barn/tonåring/ungdom. Tur att man har det bakom sig. Men det är väl annat som väntar i framtiden.
Nu har fem minuter gått. Jag känner mig trött. Vill äta godis, dricka kaffe och snacka strunt. Men det ska jag ju inte.
26 september 2011
En lugn kväll
Behövde varva ner med något jag tycker om att göra efter helvetespromenaden med mongohunden. Men nästa gång går det säkert bättre.
Att införa en ny rutin
Jag gillar ju att ha fasta rutiner. Jag mår bra av det. Kanske har jag lite aspergers, kanske inte. I alla fall så ska det här i dag införas en ny rutin i mitt, Chickos och Stellas liv. Vi ska börja promenera. Ny rutin? tänker ni nu, att promenera med sina hundar? Gör man inte det?
Alltså, Rex och Stella drar vi med, de får alltså springa av sig nästan varje dag. Och ja, Chicko har blivit lidande sen vi skaffade våra två andra odjur. Hon får nästan aldrig komma ut på promenad. Däremot brukar hon få följa med när vi hälsar på mamma och Gunnar. Hon får också springa lös ute hela dagarna och jaga råttor eller sola bäst hon vill. Så det är inte så synd om henne. Men ibland så väljer hon att ligga still hellre än att röra på sig, och vi vet alla vad som händer med kroppen då. Den jäser. Så även för hunden. Så den nya rutinen är att jag, Chicko och Stella ska gå en liten promenad, på en halvtimme, eller så i alla fall två dagar i veckan. Först och främst är det jag och grisen som behöver röra på fläsket, och Stella får följa med för att hon behöver träning i att promenera. När jag behärskar att gå med båda tjejerna fint och ordentligt, så ska Rex få följa med. Rex och Stella tillsammans är nästan en ohanterbar kombination, just nu. Inte när de drar, förstås.
Dessutom är de ganska tröga. Särskilt Rex när det kommer till nya situationer. Det liksom låser sig i skallen och man ser hur det blir tomt där inne. Ljuset är tänt men ingen är hemma. Man säger "sitt" och han ser ut som att han aldrig hört ordet förut. Jag vet inte han förlorade hjärnceller i samband med kastreringen eller vad som har hänt. Stella, hon kan varken vara tyst eller stilla när det händer något nytt. Hon dallar omkring och piper tills hon vant sig vid det nya. I somras tog jag korta promenader med alla tre. Alltså det går ju, men det är inte lätt och det kräver enoooooormt med tålamod. Så vi tar en sak i taget. Rex kommer nog att bli lite ledsen när han måste stanna hemma, men han överlever nog.
Jag tänkte försöka göra det här på måndagar och torsdagar. Stella är rätt smart och snabb på att lära sig, så det ska nog gå bra. Och däremellan fortsätter vi med draget som vanligt. Vi fortsätter även att längta efter snön då det blir kul på riktigt att ha draghundar.
Alltså, Rex och Stella drar vi med, de får alltså springa av sig nästan varje dag. Och ja, Chicko har blivit lidande sen vi skaffade våra två andra odjur. Hon får nästan aldrig komma ut på promenad. Däremot brukar hon få följa med när vi hälsar på mamma och Gunnar. Hon får också springa lös ute hela dagarna och jaga råttor eller sola bäst hon vill. Så det är inte så synd om henne. Men ibland så väljer hon att ligga still hellre än att röra på sig, och vi vet alla vad som händer med kroppen då. Den jäser. Så även för hunden. Så den nya rutinen är att jag, Chicko och Stella ska gå en liten promenad, på en halvtimme, eller så i alla fall två dagar i veckan. Först och främst är det jag och grisen som behöver röra på fläsket, och Stella får följa med för att hon behöver träning i att promenera. När jag behärskar att gå med båda tjejerna fint och ordentligt, så ska Rex få följa med. Rex och Stella tillsammans är nästan en ohanterbar kombination, just nu. Inte när de drar, förstås.
Dessutom är de ganska tröga. Särskilt Rex när det kommer till nya situationer. Det liksom låser sig i skallen och man ser hur det blir tomt där inne. Ljuset är tänt men ingen är hemma. Man säger "sitt" och han ser ut som att han aldrig hört ordet förut. Jag vet inte han förlorade hjärnceller i samband med kastreringen eller vad som har hänt. Stella, hon kan varken vara tyst eller stilla när det händer något nytt. Hon dallar omkring och piper tills hon vant sig vid det nya. I somras tog jag korta promenader med alla tre. Alltså det går ju, men det är inte lätt och det kräver enoooooormt med tålamod. Så vi tar en sak i taget. Rex kommer nog att bli lite ledsen när han måste stanna hemma, men han överlever nog.
Jag tänkte försöka göra det här på måndagar och torsdagar. Stella är rätt smart och snabb på att lära sig, så det ska nog gå bra. Och däremellan fortsätter vi med draget som vanligt. Vi fortsätter även att längta efter snön då det blir kul på riktigt att ha draghundar.
25 september 2011
Stort test:
Vilken bloggtyp är du? Testet kan du göra här, detta blev mitt resultat:
Det stämmer ju ganska bra. Inte det där med att skita i grammatiken, förstås. Men resten... Jag misstänker att man kan göra fler tester på den där sidan. Jag ska kolla in det vid tillfälle.
Dagboksbloggare
Din blogg är din offentliga dagbok. Du skriver om tentor, mensvärk, godissug, barnuppfostran, tandläkarbesök, ångest, spindelfobi och relationsproblem. Du skiter fullständigt i huruvida dina inlägg inneheller korrekt grammatik, kommatering och tangentbordsmissar. Din blogg är ändå bara till för vardaglig ventilering och att ingen läser den bekommer dig inte det allra minsta.
Din blogg är din offentliga dagbok. Du skriver om tentor, mensvärk, godissug, barnuppfostran, tandläkarbesök, ångest, spindelfobi och relationsproblem. Du skiter fullständigt i huruvida dina inlägg inneheller korrekt grammatik, kommatering och tangentbordsmissar. Din blogg är ändå bara till för vardaglig ventilering och att ingen läser den bekommer dig inte det allra minsta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

