Dagen som kom och gick

I söndags var det ju Alla Hjärtans Dag. Även tidigare nämnd i denna blogg som Alla- hjärtans-kukdag. En skillnad från den här alla hjärtans dag och alla andra jag nånsin skrivit om var att jag hade, som jag uttryckt det tidigare, någon Speciell Speciell att fira den med. Och med de orden offentliggör jag i min blogg att jag har en pojkvän. Jag har fortfarande inte vant mig vid ordet. Jag har fortfarande inte presenterat honom som "min pojkvän" för någon. Det är fortfarande ovant och det är fortfarande underbart, fantastiskt och ofattbart att det händer. Han kom från ingenstans från att ha varit runtomkring i ett och ett halvt års tid. Han kom i rättan tid för att jag skulle slippa känna mig ensam när min bästaste spontanumgås-vän och vän lämnade stan. Amerikanarna firar Thanksgiving en gång om året. Jag gör det varje dag.

Nå väl. Dagen var inte överdrivet klassiskt romantisk. Den var nog snarare överdrivet klassiskt Svensson. Eller vad sägs om ett besök på Ikea en dag som denna? Eller thaihämtmat och film? Det bästa av allt var ändå att vi inte hade nån tid att passa och inga måsten.



PS. Jag ber om ursäkt ifall min smörighet känns stötande för någon. DS.