Det verkar vara nåt som går hos mig. Jag finner liksom inte tid, lust och inspiration till att blogga på sommaren. Men som Ellen sa: Marikas blogg är för såna som inte träffar henne så ofta men som vill veta vad som händer. Och hon har ju rätt. Så har det alltid varit. När jag bodde i Stockholm tyckte mor och familjen att det var bra att kunna läsa lite om mitt liv. Jag är ju inte den som ringer runt och berättar allt som händer.
Det som händer nu är att huset är på ingång. Vi har själva kapat taket och tagit hem det. Det står här på ängen. Garaget är ju också hemma, men i delar. Plattan är gjuten, bergvärmen är på g. Elen lyser med sin frånvaro. KOM IGEN VATTENFALL!
Systra med familj har varit här nästan 4 veckor. Och med barn i huset är det ju fullt ös medvetslös hela tiden. Vi har fått en ny hund som vi ärvt av Hans. Hon heter Musti och är en vallhund. Tyvärr hör hon dåligt och fungerar därför dåligt i skogen. Vi tänker försöka göra henne till draghund, och lyckas inte det så får hon vara gårdshund.
Så är läget. Hej!
4 kommentarer:
Denna sommar har varit en bloggsommar för alla bloggare tror jag. Har ju knappt varit någon sommar så semester vad är det. ^^
Och ja Fear Factor-måltiderna. Uäck. Haha.
Haha. Hade det varit jag som tappat glassen hade jag tagit upp den, blåst och fortsatt käka. ;-)
nu är det höst, nu kan du börja skriva igen!! ;) //Julia
Ja men du så är det ju säkert! Man fokuserar ju när man har munnen öppen, haha! ^^
Skicka en kommentar