Jag vet, det heter Coop numera. Jag är i en övergångsfas, ibland säger jag Konsum, ibland Coop. Observera att det fortfarande finns folk som säger Domus, och det är väl inte ens samma sak?
I dag besökte jag Coop Liljeholmen efter jobbet. Där var det rusningstrafik. Kundvagnar, tanter med kärringbagar (vill ha!), föräldrar med barnvagnar. Någon borde utveckla ett trafiksysten för det var verkligen kaos. Skulle man runt ett hörn fick man köra jätteförsiktigt för att inte krocka med något av det (de) ovanstående. Folk som var stressade slängde arga blickar på alla som råkade komma i deras väg. (Jamen, handla inte klockan fyra en löningsdag då!) Gamla tanter blev säkerligen stressade för att alla andra var det. Jag blev inte stressad.
- ... kaffeost?
- Jaaaa, jag kan kolla, men jag förstår inte riktigt vad du menar.
- Det heter kaffeost.
- Men hurdan är det?
En slags förklaring som jag inte hör kommer
- Nää, jag har faktiskt aldrig hört talas om det. Det är alltså ungefär som Halloumi?
(... fast inte lika salt. Det är en norrländsk specialitet! Se dig om i landet, människa!)
- ... men jag kan titta om det är något som går att beställa in...
Lycka till säger jag till kvinnan som ska försöka få tag i kaffeost i Stockholm. Själv har jag nog en bit kvar i frysen tror jag. Mumma.
Det höll på att hända en hemsk sak där på affärn. Jag höll på att plocka i russinchoklad i min påse med lösgodis (jag ska plugga hela kvällen) i tron om att det var Polly. Som tur var insåg jag vad jag höll på med i allra sista stund. Förstår inte hur jag kunde se så fel.
Killen i kassan var jättetrevlig mot tanten för mig, och tanten efter mig. Mig hälsade han bara på fast jag försökte vara lika trevlig som tanten innan. Och ändå har jag ganska tantiga kläder på mig idag. Jag blev lite besviken, borde kanske skaffa mig en kärringbag så de unga expitiderna pratar med mig också. Coop Liljeholmen har för övrigt också skaffat snabbkassor. Jag är alltså emot snabbkassor, så är det. Det är ju inget roligt alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar