Jag fastnade i mina gamla blogginlägg. Jag tycker jag har tappat stinget. Jag var mycket bättre på att skriva förr. Det tyckte jag även typ 2008 när jag läste gamla lunardagböcker. Så kanske är det egentligen precis samma bara det att man inte ser det. Men jag tycker att mina tankar var klokare, viktigare på nåt sätt än vad de är idag. I alla fall, det jag skulle säga var att jag hittade ett inlägg med rubriken Långtidssingel, läs det här, nu.
Precis det jag önskade mig då, 3 augusti 2008 har jag nu. Jag hade inte orimliga krav. Jag var bara lite kräsen. (Och det lönade sig minsann! Det visste jag ju hela tiden.) Jag sitter i samma torp som då, och då och då hör vi bara ljudet av köksklockan och varandras andetag och det är underbart. Jag går inte ensam till bastun och jag somnar och vaknar intill den person jag verkligen tror att jag kommer att älska resten av livet.
Nu kom han hem, så jag ska ta tag i matlagningen. Vilket jag borde gjort för läääängesen. Nå väl.
1 kommentar:
Hej! Jag har läst ditt blogginlägg för att jag befinner mig i samma situation som du gjorde då - långtidssingel. Hur träffade du din nuvarande man och hur visste du att det var rätt?
Skicka en kommentar