Jag provade jaktbyxorna i veckan, de kändes tighta över magen. Det finns kläder i min min garderob som jag inte använder för att jag tycker att "jag ser tjock ut i dem". (Jag brukar väl inte tycka att jag ser tjock ut!) Igår kväll kom domen:
67,4 kg
80 cm i midjan där jag brukar ha 75.
102 cm stuss där jag brukar ha 100.
Vad det beror på? Socker förstås. Det är ju så gott med fika. Det är inte det att jag känner ett enormt sug eller verkligen inte kan låta bli. Det är dummare än så. Det är så enkelt att jag tycker att det är gott med fika.
Och när man äter enligt lchf så ska man inte fika, för då får man i sig både mjöl och socker och det rimmar inte gott med den annars fettrika kosten. Det vore väl en sak om jag kände ett obönhörligt sug som inte gick att stå emot, då skulle det ju vara förståeligt. Men jag gör inte ens det, alltså. Utan jag fikar fast jag inte ens är sugen. Så dumt, så dumt.
Jag är ledsen att detta blev en viktblogg. Men så här många kilon har jag aldrig vägt tidigare.
Jag har även känt att jag blivit en soffpotatis och det gillar jag inte. Så för några veckor sen satte jag upp ett mål för mig att motionera tre gånger i veckan. Det har gått ganska bra och jag pallrar mig ut på promenader då och då. Har även varit och simmat en gång, vilket jag gärna vill upprepa.
Det är som så destruktivt att inte träna och samtidigt äta onyttigheter. Så jävla onödigt slitage på en ung, frisk och ganska snygg kropp. Så vill jag inte ha det.
Motivationen är på topp och jag vet att det inte kommer att vara svårt. Jag vet att jag kan säga nej till kakafikabulla utan några större problem. Och jag vet att det i samband med att jag dessutom rör på mig mer igen kommer att ta mig till målvikt på kanske en månad. Målvikten är mitt forna 62 kg och de centimetrar som jag nämde tidigare.
Så att jag kan börja använda mina kläder igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar