Jag tog mig en promenad minsann! Ända till bron och tillbaka. Fem kilometer. Inte illa för att vara jag. Jag hade med mig Rex som sällskap. Vi provade att jogga lite. Bara lite. Tänkte att jag kanske måste börja träna inför Vårruset. Jag hoppas att ingen såg. Sen fick jag naturligtvis ont i höfterna. Asfalt är ju skit. Bara skit för lederna. När jag bodde i Stockholm promenerade jag ju jättemycket med Chicko. Fick bara ont när jag gick mycket på asfalt. Måste helt enkelt börja röra mig i skogen och fortsätta bearbeta min obefogade björnskräck. Men det finns liksom inga lagom långa skogsrundor. Men man får väl gå en bit och sen vända.
Det var så här att vår hundvakt Inga kom hit på visit. När hon skulle gå så var Stella så intresserad av att följa med så jag föreslog att hon skulle ta med sig henne hem. Inga får sällskap och Stella får promenad. Skitbra! Ännu bättre att även Rex och jag fick promenad. Det går liksom inte att gå en normal promenad med de där två. Och ja, det är ju för att vi tränar det för lite med dem. Och jag kan inte lämna Stella hemma och ta med Rex för då river hon väl huset eller äter upp stängslet i hundgården.
Just ja, skulle ju äta lunch...
2 kommentarer:
Sv: Nej vi var inte vänner innan, så vi fann verkligen varann :)
Sv: Ja så sant, man måste väl få bestämma själv!
Skicka en kommentar