Nä vet ni. Det har jag kommit på. Egentligen har det alltid varit så, jag har bara glömt det. Jag vill inte krysta fram tråkiga inlägg om vad jag gjort i dag bara för att uppdatera bloggen. Så har jag ju aldrig hanterat den tidigare, så varför i min vildaste fantasi trodde jag att jag skulle börja uppdatera frekvent nu?
Mitt liv är inte ett dugg intressantare nu än för fyra år sedan. Men för fyra år sedan var jag mer ensam eftersom jag var singel och självbo, och hade därför fler tysta tankar och ett behov av att uttrycka mig. Jag uppdaterar ju knappt min status på Facebook för att jag inte vill "fläka ut mig". För fyra år sedan uppdaterade jag flera gånger om dan. För att jag hade tid och lust. Nu gör jag det bara ibland och det känns ju okej.
Så att, jag ska bara försöka att inte glömma bort att jag har en blogg. För jag tycker det är rätt kul att skriva. Att fnula på inlägg när de kommer upp i mitt huvud. Men det är ju en kreativ process, och nu när jag börjat jobba igen så är jag så trött. Lektionerna har liksom inte ens kommit igång än, men jag är trött.
Jag är inte helt återhämtad från våren och känner ett enormt behov av att bara vila och ta hand om mig själv. Därför tänker jag inte vara med i kören, även om sång har en helande kraft. För jag orkar inte med långa dagar i Pajala. Jag vill jobba och åka hem. Träna. Vattna blommorna. Röja i garaget om jag orkar eller sortera nån låda. Eller bara sitta och sticka hela kvällen om det är det som behövs.
Nu ska jag anse lunchen avslutat och återgå till att pussla med scheman.
Ikväll är det joggingdags igen. Tänkte prova lyssna på ett sommarprat den här gången. Tror att jag kan lyckas lura mig själv ännu mer då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar