Femmorna, de är så fantastiska. Visst, de pratar mycket, det är lite svårt att få tyst på dem, men kör man bara igång så är de ändå på hugget, och hänger de inte med då så lärde de sig en läxa. De är ivriga, intresserade, duktiga, musiktörstande och en trygg grupp på 17 elvaåringar.
Idag var min grundtanke att vi skulle spela gitarr, alla skulle få prova åtminstone ett ackord. Jag valde en gammal goding som jag själv avskytt för många år sedan för vi sjöng ihjäl oss på den låten med en kort, skäggig musiklärare. Ni som vet, ni vet vem jag talar om. Gamle Bengt. Nå, efter att jag inte tänkt på den på länge så ploppade den upp när jag funderade på låtar att sjunga under FN-veckan (nu alltså). "Den lilla vita duvan". Iallafall så hittade jag inga ackord på den, men jag tog ut den, all by my self (=jag är jävligt nöjd), tre ackord blev det, varav ett bara förekommer en gång. Lätta gitarrackord, bra tonart. Perfekt med andra ord. De verkade inte heller hata den när vi sjöng igenom den förra veckan. Grundtanken var alltså att alla skulle få spela åtminstonde ett ackord, det hela slutade med att många klarade av att byta mellan ackorden (D och A), några provade även det tredje, lite svårare ackordet (G). Vi hade en på trummor och en på piano. Det absolut roligaste är att han som fick spela trummor har varit en sån som mest stör och irriterar, kommenterar allt man säger och tycker det mesta är tråkigt och jag vet att musikläraren har haft lite svårt att tåla honom. Men jag kommer faktsikt väldigt bra överrens med honom. Det är jättekul!
Efter att jag beklagat mig över min brist på motivation till pluggandet här på bloggen så fick jag tips av min moster, finns att läsa på kommentarer. Nu börjar piskan vina på ryggen eftersom examinationen ska vara inne på måndag morgon och jag inte kommer att hinna skriva i morgon. Så efter jobbet fick jag lägga manken till, men se här så jag lyxade till det:
Visst är mina anteckningar färgglada och fina? Det gör verkligen allt roligare.
Så allt detta goda gjorde att jag nu har skrivit nästan halva texten, ca tre timmar effektiv tid, disponerad på att leta anteckningar, dubbelkolla referenser, fixa bra meningar och gärna en fyndig textuppbyggnad med bra rubriker. Det är ju det sistnämnda som är det roliga, jag tror också att det liksom gör halva texten.
I morgon är min ambition att kliva upp första gången jag vaknar (inte somna om bara för att man kan alltså) och fortsätta skriva, för sen ska jag åka till farmor som fyller sjuttiofem år!
Det stod en massa saker i dagens Metro som jag egentligen skulle vilja kommentera, men jag gör nog inte det så mycket. Dels för att jag tror att ingen orkar läsa så mycket, dels för att jag inte kommer ihåg med än en sak, nämligen denna:
De ska ha folkomröstning i Kalifornien om huruvida homosexuella ska få vigas eller inte. I juni i år blev det tillåtet. Och nu ska de alltså rösta för att kanske förbjuda det.
Snacka om att gå tillbaka i utvecklingen. Jag blev upprörd. Fan va stört. Då kanske vi i Sverige skulle ha en folkomröstning om kvinnor ska få ha rösträtt eller inte? Det vore ju på tiden. Vi har ju fått rösta så länge nu, kvinnfolket borde ju har hunnit säga sitt vid det här laget.
Herregud,
KÄRLEK ÄR JU VACKERT!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar