En gåva

I går ringde min gode vän R och sa att han hade köpt en present till mig. Jag har ju fyllt år för länge sen och det har vi ju redan firat (tillsammans med en fotstukning), så det var ju en glad överraskning.
Idag har jag varit i skogen på min VFU, efter det träffades vi på Östermalmstorg för en kaffe. Jag iklädd mina skogskläder, dvs regnjacka, stövlar, skogbyxorna och ryggsäck. När vi gick där var jag glad att jag kunde gå omkring där på Östermalm och vara så bekväm i min utstyrsel.
Nå, väl på cafét så halar han fram en bok som han räcker mig. "Faghag, en bok om kvinnor som älskar bögar", jag började skratta. Det är verkligen oerhört kul. När jag öppnade boken övergick skrattet nästan till en tår, så rörd jag blev, "Som ett Tack för att du finns!/R"
-Jag har skrivit fel, sa han.
-Va? sa jag och läste en gång till. Hittade inget.
-Men titta...
Jag tittar, det står tack med stort T. Men i det här fallet hade jag inte ens märkt det. Jag är så sugen att börja läsa den, men jag håller ju på med "Barn av sin stad" så jag vet inte riktigt hur jag ska göra nu. Ha den som tunnelbanebok kanske?

Jag var ju på afrodans igår igen, detta har resulterat i kraftig träningsvärk i mina ryggfiléer och baklägg. Lägg på detta till gång i skog en hel dag. Tänk sedan hur det kan kännas när du ska böja dig för att borsta din hund som hårar ohumana mängder. (Varför tappar hon vinterpäls på hösten? Varför odlar hon vinterpäls på sommaren?) Men, det känns ändå skönt att det känns att man har gjort nåt! =)

Tack för att ni finns mina vänner!