Om jag var femton...

...då skulle jag nog hantera min blogg lite annorlunda än vad jag gör just nu. Jag skulle säkert skriva mer om vad jag känner och tänker. Lite mer precis alltså.
Men nu är jag vuxen så jag nöjer mig med detta:

Trallalallala, lallalala....

Vad jag borde och vad jag ska

Just nu borde jag diska, byta soppåsar, rensa papper, kanske plugga osv osv.
Men jag hatar borden och jag är trött, så det tänker jag inte göra.
Jag tror faktiskt att jag ska gå och lägga mig. Gud vad skönt att sova. Dessutom ska jag upp klockan sex i morgon för jag ska vikariera som mattelärare hela förmiddagen. Det ska bli kul. Men det är inte kul att kliva upp klockan sex för då är det fortfarande mörkt ute.

I morse vrickade jag min fot. Samma fotjävel som alltid. Det är fortfarande inte skönt och det gör fortfarande ont.

Nä. Sova punkt nu. Hej då. Och god natt.

Fröken Duktig är så snäll, så snäll

Okej. Nu tror jag att jag en gång för alla förlikat mig med att jag är både duktig och snäll. Det har funnits perioder i mitt liv då jag tyckt att det varit jobbigt att bli sedd som duktig. Men alltså, det är ju min duktighet som tar mig dig jag vill. Som gör att jag har sätter upp mål och finner mening med mitt liv. Min duktighet som gör att jag kommer att bli en bra lärare, tillexempel. Den här kursen jag läser nu är så jävla bra och givande. Jag typ önskar att alla dagar var heldagar med föreläsnigar och seminarier, och när det är självstudiedag så kliver jag med glädje upp och ser fram emot att få sätta mig och läsa kurslitteraturen.

Återigen till Fröken Duktig. Vi fostras ju så. Duktighet premieras. Det är klart att man vill vara duktig. Alla vill det. Den som av någon anledning inte får nog med cred för sin duktighet finner snart en annan identitet.

I hela mitt liv har jag tilldelats egenskapen "snäll". Gud så tråkigt har jag tyckt. Ni vet när man ska skriva en bra sak om en person på en lapp, så ska alla skriva om alla, då har jag alltid fått typ tolv lappar där det står just "snäll". Mina kompisar fick coola grejer, som häftig, snygg, bra på att sjunga, rolig osv. Och jag räknade mina snäll-lappar. En, två, tre, fyra, tio...
I somras var det några barn som delade ut diplom till oss ledare. "Marika, B Barnkollos snällaste ledare". Oj vilken överraskning. Nej. Men tänk ändå. Tänk att bli utnämnd till den snällaste. Inte är det dåligt det. Det är ju jättebra.

Snällhet är underskattat. Tänk efter: Vem vill inte ha en snäll kompis, förälder, lärare, partner osv. Och: Vem vill inte vara en snäll kompis, förälder, lärare, partner osv?

Nä fan. Fram med er, ni snälla och duktiga människor där ute!

Tänker tyst är det jag gör

Tyst tänkta tankar. Så är det ju. Det är därför jag inte uppdaterar. För det jag tyst tänker just nu kan jag inte skriva. Här.

Voi, voi. Va ska man göra?

Bristande kreativitet

Jag känner att jag lider brist på kreativitet angående det här bloggandet. Jag vill gärna skriva nåt, men jag har liksom inga djupare tankar som rör sig i mitt huvud just nu. Därav detta glesa uppdaterande.

Tänkte bara säga det.

Hej då.

Uppdatering

Här har det varit dött en längre tid, ser jag. Men så kan det vara ibland.

Jag har varit mellan två kurser så att säga, nu mellan fredag och måndag. Och trots att jag har ett två veckor fetslappt jullov bakom mig så kändes dessa dagar mycket, mycket välbehövliga. I dag var det kursintro och jag är ganska taggad inför denna termin faktiskt. Vad annars kan man vara? Det är ju äntligen den sista.

Det här var ju verkligen intresseklubben antecknar. Men så är det ju också valfritt att läsa. Man kan ju låta bli.

Jag är trött som en gris. Och hungrig som fan. Klockan är 22.50 och likväl sitter jag här och gör ingenting av det jag borde. Som till exempel äta, packa skolväskan (oj vad det lät lågstadiet) och, framför allt sova.

Jag tror jag börjar med det nu. Hej då.

Jag bakar muffins...

...och så här går det:



Det vill säga, dåligt.

Jag föväntade mig megamuffins efter att jag insett att jag läst fel och fyllt formarna till 3/4 istället för 1/4. Nå vad händer, jo, jag ska kolla om de är klara, och i samma stund som jag öppnar ugnen så pschh, sjunker de ner och blir nästan ihåliga.

Skitmuffins. Och jag som hade så fina formar!

Gve-Sthlm

En natt på tåg. Kvällen började bra. Jag stickade klart lillebrors andra vante och nästan en åt mig, hade lite tågpicknick och trivdes. Precis när jag skulle försöka sova kliver det på en man och det bli krångel med platserna för att nån hade djur som blabla och nån kunde inte sitta där för att hej och hå. Jag försökte göra mig osynlig för jag hade en skitbra plats och en lagom stor hund. Jag borde ha erbjudit min plats åt han som klev på, men jag ville inte. Jag ville verkligen inte. Så jag satt där och låtsades fiffla med min mp3 och se ut som att jag inte hörde nåt, med ett lätt dåligt samvete i bröstet. Jag tyckte nog att jag var värd den här bra platsen som jag ju fått. Allt löste sig och jag fick sitta kvar. Hehe.
Framåt tvåtiden önskade jag att jag aldrig skulle behöva genomlida ett sittplats på ett tåg i 14 timmar någonsin igen. När jag suttit på alla sätt som går att sitta och även lagt mig på golvet hos Chicko ett tag och tiden gick och gick bad jag en bön till en högre makt om att få somna. Tydligen så gjorde jag det för sen vaknade jag och det var ljust och vi hade passerat Gävle.

Jag kom hem. Fick rengöra frysen från diverse delikatesser som ruttnat i den under två och en halv veckas tid för att den av någon anledning varit avstängd. Trevligt.
Sen skrev jag iallafall klart fältstudierapporten som ska in i morgon. Goda marginaler den här gången må jag säga.

Nu funderar jag på om jag ska packa upp, eller sticka, eller läsa teater M:s c-uppsats... och på hur jag ska kunna plugga på onsdag när inte ett enda bibliotek är öppet i hela jävla stan.

Precis en vecka kvar till mattetentan.

Året som gick: 2009

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Åkte till Island med allt nytt det innebär.
Stickade sockar (fler blir det).

Dog någon som stod dig nära?
Nej, som tur är. Det var nära ett tag, men hon repade sig, tanten. Skönt.

Vilka länder besökte du?
Island och Finland.

Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas?
27 mars, det var då huset brann.

Största misstaget?
Jag brukar ju hävda att jag inte gör misstag. Men alltså, den där natten när jag åkte taxi för alla mina pengar var fan ett misstag. Eller, misstaget låg i att jag la mina hemnycklar i K:s väska. Sensmoralen lyder: Lägg aldrig dina nycklar i kompisens handväska när ni går på krogen.

Bästa köpet?
Doris!

Vad spenderade du mest pengar på?
Mitt hem sedan jag blev självbo.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Att F & J bestämde sig för att bo kvar i stan. Två gånger.
My gör mig alltid riktigt glad, men ett exempel var lördagsmorgonen den 19:e december när jag anlänt till dem mitt i natten och på morgonen vaknar av att hon kryper ner under täcket och när jag frågar om det är kul att moster är här så nickar hon.
Det är nog mycket som gjort mig riktigt glad, faktiskt.

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2008?
Poker Face, Svenne Banan och I kissed a girl.

Hur tillbringade du julen?
Med familjen minus Hans (som är min styrbror för er som inte vet) hemma hos Bea.

Blev du kär i år?
Nä-ä, inte i år heller.

Favoritprogram på TV?
Hmm... Jag kollar ju knappt på TV. Men ett program jag faktiskt följt är ju "Bonde söker fru" så det får väl stå för favoritprogram då.

Största musikaliska upptäckten?
Den verkliga tjusningen med att spela i orkester.

Vad gjorde du på din födelsedag 2008?
Citerar åter igen från min 5-årsdagbok. "Åkt till kollot. Bad och 7-kamp. Tårta på kvällsmötet! =) Hääärligt väder!"
Men min 25-årsdag firade jag även nån dag innan hemma hos mig med några vänner och sedan med grillparty hemma i Anttis med släkt och mina Pajala-vänner.

De bästa nya människorna du träffade?
I år har jag inte träffat så mycket nya människor. 2009 har mer handlat om att fördjupa tidigade bekantskaper.

2009 är året då jag började dricka te och äta thaimat, liksom 2008 var året då jag började dricka rödvin. Trots husbrand, husdjursdöd (systra och L fick ta evigt fraväl av gamla Busan) och sjuk fammo så tycker jag nog att det varit ett bra år. Jag har inte stressat så mycket, snarare tvärtom. Jag har lärt mig skitmycket och för det mesta trivts med tillvaron.

Gott nytt år med er!